SE433445B - Urinkateter - Google Patents

Description

8102467-1 då sugas in i inloppshålan i kateterspetsen och därigenom skadas. Dessa skador bildar sedan inkörsport. och uppehålls~ plats för mikroorganismer. För att förbättra katetervârd för patienterna och förhindra svåra infektioner på grund av dessa skador har åtskilliga modifikationer prövats.

Katetrar har behandlats med' antibakteriella medel, de har tåckts med hydrofila polymerer och man har gjort dagliga in- stallationer med antibakteriella~ smörjmedel utan påtaglig effekt.

En föreslagen lösning att undvika att slemhinnan sugs in i hålen vid kateterspetsens mynning är, att konstruera en kateter med ventilationssystem, som utjämna: undertrycket. vid en företagen undersökning med dylika system kunde dock ingen signifikant reduktion av hastigheten för bakteriell kolonisation noteras (Finkelberg Z & Kunin C.M. JAMA 207, 1657, 1959). Inte heller kunde någon signifikant skillnad mellan ventilerat drânage och vanligt drånage observeras i en mycket stor undersökning på 508 patienter vad beträffar blod- tillblandningar i urinen under kateterbehandling (Monson T.P. & al J. Urcl. 117,216,1970). _ Förutom att påtagliga positiva effekter ej har noterats med dylika system torde de bli förhållandevis komplicerade och dyrbara i förhållande till konventionella system.

En undersökning av Axelsson et al, publicerad i Acta path.

Microbiai. Scand., volym n, 1911 sia zaa-zsr, har get: belägg för att det är den i urinblåsan fritt liggande kateterspetsen, som är orsak till skador på slemhinnan. Vid denna undersökning har man med hjälp av svepelektronmikroskop visat att kon- ventionella kateterspetsar har en sådan konfiguration att slemhinnan kan skadas vid kontakt med spetsen. Vid en nyligen publicerad undersökning av Ekelund P. et al, Acta Path, Microbiol. Scand. sect A. 87:119-184. 1979 påvisas slutligen att urinblåseskador ger_ upphov till sjukdomen Polyposis cystica och att det âr kateterspetsens kontakt med slemhinnan 8102¿167-1 längst bort från kateterspetsen beläget parti år utformad styvare än den övriga delen av den expanderbara ballongens vägg. varigenom vid expansion av ballongen denna utvidgar sig i riktning snett framåt förbi kateterspetsen och bildar en trattliknande form.

Uppfinningen skall i det Följande närmare beskrivas med hän- visning till utföringsexempel, som visas på bifogade ritningar.

Fig. 1 visar schematiskt en konventionell urinkateter anbragt i urinblåsan, Fig. 2 visar schematiskt en första utföringsform av katetern enligt föreliggande uppfinning anbragt i urinblåsan.

Fig. 3 och 4 visar sidovyer av något modifierade utförings- former av urinkatetern enligt fig. 2, Fig. 5 visar schematiskt ytterligare en utföringsform av urin- katetern enligt uppfinningen anbragt i en urinblåsa.

På ritningarna har motsvarande delar i de olika figurerna markerats med samma hänvisningsbeteckningar. Vidare visas på ritningarna endast det främre, i urinblåsan anbragta partiet av urinkatetern.

Vid den tidigare kända katetern 1 enligt fig. 1 utskjuter den hårda och spetsiga kateterspetsen 2 framför den exanderande blåsan 3.

När urinblåsan. vars väggar på ritningen markerats med 4, är tömd på urin komprimeras denna genom verkan av sina muskler till den i figuren 1 visade formen. Nuskulaturen i urinblåsan består av tre skikt. varav det inre och yttre förlöper i ett plan och det mellersta cirkulärt. Slemhinnan i urinblåsan är fast förbunden med urinblåsans muskelvägg. Speciellt det cirkulära muskellagrets kontraktion medför att muskelvägg med slemhinna pressas mot kateterspetsen 2. Detta kommer därigenom att skava mot urinblåsans slemhinna och irritera denna.

När kateteranvândare förflyttar sig eller ändrar ställning 8102l|67~1 som år den främsta orsaken. Dessa förändringar återfinnes enligt undersökningen hos ca 75% av kateteranvåndarna efter en månad.

I de amerikanska patentskrifterna 1.922.084, 3.95ß.110 samt 3.436.315 beskrivs katetrar. där den expanderbara ballongen år anordnad vid kateterspetsen och därigenom förhindrar att denna skaver mot urinblåsans slemhinna. Drånagehålet för urinen kommer därvid att vara beläget nedanför (distalt) ballongen sett i kateterns anvândningsläge i urinblåsan. Detta innebär vissa nackdelar.

Urinblåsans tillflöde från njurarna kommer via uretärerna, vilka mynnar vid frigonumis övre hörn en bra bit upp (promaximalt) i urinblåsan. En kateter dränerar urinblåsan. varvid urinblåseväggen sluter sig omkring ballongen så fort urin ej spänner ut urinblåsan. befinner sig drânagehålet nedanför (distalt) ballongen kan man inte använda kontinuerligt dränage. vilket år den vanligaste kateterbe- handlingsmetoden.

Kateterbehandling används mot urininkontinens, vars vanligaste orsak åtminstone hos kvinnor âr svag bäckenbottenmuskulatur.

Når en ej inkontinent person urinerar avslappas bäckenbottens muskulatur, varvid urinblåsans distala del omformas till en “tratt". Om bâckenbotten på grund av hög ålder eller skada, t.ex. i samband med barnafödsel, ej har sin normala muskel- tonus föreligger denna "trattform" hos distala delar av urin- blåsan även når patienten ej vill urinera. Ett drânagehâl be- _läget nedanför (distalt) ballongen kan därför komma att hamna' så långt ned i "tratten“ mot uretra att ett tillfredsställande drânage ej âr möjligt. Ändamålet med föreliggande uppfinning år att konstruera' en kateter med vilken de ovan nämnda nackdelarna i samband med _kateteranvândning undviks.

Den i inledningen beskrivna urinkatetern kännetecknas enligt uppfinningen av_att den expanderbara ballongens vägg vid ett a1o2u67-1 försöker de ofta ändra kateterns läge i urinblåsan. Den hårda och spetsiga kateterspetsen 2 pressas därvid hårt mot urin- blåsans slemhinna, vilken därigenom kan skadas allvarligt.

Såsom framgår av fig. 1 är väggpartier av den tömda urinblåsan belägna i närheten av inloppsöppningen 5 för urinen. Vid- uppträdande undertryck i katetersystemet kan nämnda våggpartier sugas in i hålen och därigenom skadas.

I fig. 2. som visar en kateter enligt uppfinningen, har För âskådlighets skull den expanderbara blåsan visats i tvärsnitt. vid den i fig.2 visade utföringsformen av katetern enligt uppfinningen har den expanderbara blåsan 3 i ett i an- vändningsläge närmast uretras mynning beläget område 6 ut- formats med tjockare vägg än blâsan i övrigt. Den expanderbara blâsan kommer därigenom vid fyllning av densamma att expandera i riktning snett framåt förbi kateterspetsen, såsom visats i fig. 2.

En tömd urinblåsa anpassar sig i huvudsak efter formen av den expanderade blåsan. Urinblåsans muskelarrangemang omöjliggör emellertid att muskelvägg och slemhinna sugs ned mot kateter- öppningen 5, när denna är placerad i centrum av en trattformig ballong.

Det finns ingen som helst risk att slemhinnan skall komma i kontakt med den hårda kateterspetsen. Urinblåsans fundus kan helt enkelt inte sugas ned i ballongskålen eftersom det s.k. mediala umbilicula ligamentet förhindrar detta (se Frank H.

Netter "The Ciba Collection of Medical Illustrations", vol. 6, sid 21. 2:a tryckningen N.Y. 1975).

Ytterligare en fördel med att den expanderade blåsan har den i fig. 2 visade formen är. att risken för skador på urinröret är mindre än vid konventionella katetrar om katetern oavsiktligt och utan att den expanderade blåsan tömts dras ut ur urin- blåsan. Det runt spetsen belägna partiet av den trattformiga ballongen kan ju böjas in något i riktning mot spetsen när urinröret pressar mot ballongen. .81021467-1 De i fig. 3 och ß visade utföringsformerna av urinkatetern enligt uppfinningen överensstämmer i allt väsentligt med ut- föringsformen enligt fig. 2. I stället för att utforma omrâdet 8 på den expanderbara blåsan 3 med tjockare vägg än blåsan i ~ övrigt har i utföringsformen enligt fig. 3 en elastiskt tänj- bar slang 7 anbragts över detta område. I den i fig. 4 visade utföringsformen har i stället för de tjockare vâ99Dartierna i området S detta försetts med förstyvningsvulster 8. Slangen 7 resp. förstyvningsvulsterna 8 ger samma effekt med avseende på den expanderade blåsans form som anordnandet av ett tjockare ~våggparti enligt fig. 2.

Katetern enligt fig. 5 år försedd med en expanderbar blåsa i form av tvâ kamrar 3' och 3". vilka år anbragta på. motsatta sidor om kateterröret och vilka i expanderat tillstånd-med partier utskjuter framför spetsen 2; Uppfinningen âr ej begränsad till ovan beskrivna utförings- former. utan ett flertal modifikationer år möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav. Exempelvis kan den skålformade blåsan åstadkommas genom att olika områden av blâsans väggar utformas i olika material med olika tójning.

Vidare år givetvis andra typer av förstyvningsvulster än de som visats med hänvisning till fig. 4 tänkbara.

Claims (3)

8102l|67-1 PATENTKRAV

1. Urinkateter innefattande ett för transport av urin genom uretra avsett lângsträckt organ med en spetsförsedd (2) ände vilken medger införande av katetern genom uretra och med minst en radiell inloppsöppning (5) för urinen i nära anslutning till sagda spets samt med ett spärrdon i form av en expander- bar ballong (3), anordnad vid nämnda ändparti nedanför sagda inloppsöppning (5) i kateterns användningsläge i urinblåsan sett och avsedd att i användningsläge i användarens urinblåsa sträcka sig radiellt utanför nämnda organ och kvarhålla katetern i läge. ooh där sagda ballong (3) är så utformad, att partier av denna i uppblåst tillstånd utskjuter framåt förbi kateterspetsen (2) på något avstånd från inloppsöppningen (5) och förhindrar kontakt mellan urinbläsans slemhinna och såväl kateterspetsen som inloppsöppningen, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den expanderbara ballongens (3) vägg vid ett längst bort från kateterspetsen (2) beläget parti (5) är utformad styvare än den övriga delen av den expanderbara ballongens (3) vägg, varigenom vid expansion av ballongen denna utvidgar sig i ritkning snett framåt förbi kateterspetsen och bildar en trattliknande form.

2. Urinkateter enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att förstyvningen av det längst bort från kateterspetsen (2) belägna partiet av den expanderbara ballongens (3) vägg åstad- kommits genom anordnandet av förstyvningsvulster (8) på sagda parti.

3. Urinkateter enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att förstyvningen av det längst bort från kateterspetsen (2) *belägna partiet av den expanderbara ballongens (3) vägg åstad- ikommits genom att detta väggparti utformats tjockare än ballongens vägg i övrigt. 8102lr67-1 ß. Urinkateter enligt patentkrav 1. k å n n e t e c k n a dA d å r a vt att förstyvningen av det längst bort från kateterspetsen (2) belägna partiet av den expanderbara ballongens (3) vägg åstad- kommita genom att ett slangliknande. elastiskt organ (7) anbragts över nämnda parti.