SE448431B - Vendsker for spanavskiljande bearbetning - Google Patents

Description

~e 44se431 "N.. ef t . 2.... 'ïörelišgañde uppfiafiihg avser ett škär_§éfiom Vafš fi{fÖiñ?"""“ qihg øvannämnda nackdel undviks varvid en gynnsam spän- Astukning ernàe vid hörafiartiefis skäpeggar samt reducerade krafter ernas på hörnet mellan hörnfaš och huvudekäregg _ yid bearbetpin§en.¿' H.. :_ I _ H _ v .

U§pfínpiqgen.sÉall_i.det följande närmare beskrivas med “Ä häñvisaing till efterföljande Qithipqar, varvid ytterligare :för uppfinningen känneieckaande d:ag_dch_f§fdelar fram- _ kommer. " i K' 7 ' ”V 'I ' feÉig, l višar eft hörnparti av ett konventionellf;skär; i planvy-f Fig. Zjvisaf en utföriaåšform av ett vähdskar.ehligt'upp+ finningea iïplanvy.j¿'77l 'Figgt?.šisar1yändskä?ef,i7sidovy.' ._ pfl-fgi' 4 viísagefiilhöšnparti åvivazidskaref i'förstofing. '"Éig; 5 viearïeti ßeanfiarti av jäadsßarea i föratoring. >*Fig; 6 Visar_eñ*alterpatiV'uiföringsfórm av eti skärs. '-hörqparti i fiörsfofingà' V iiFig._7 fiisar en alteinativaufföringsfoim av ett vändskârii 7- enlígt_up§finnihgen i planyy.

Fiåi 8 visaf en sidovy av skäxet i- Pig. 7l I Fig; 9 Qisagaett-tvärsnitt av skäret enligt linjen IX-IX.

Fi§..lO visa: etfi tvärånifit av ytfierligare.en qtförinåsform '7 I av ett vändskär~enlíQfi,uppfinniayeh¿; V3fh" Fig; 11 ooh 12 visar ytterligare en utförïnÜšföïñ"äv"ëtf“íf"* ïvändskär enligt uppfinningen i planvy, respl_i sidovy.

Fig: 13 ooh 14 visar ytter1i§are.en utföringsform av ett vändskàr~enligt uppfinningen i planvy, resp i sidovy. f Pig. l visar ett hörnnarti av ett förut känt skär för plan- fräsning. I hörnpartiet 20 har_en"nörnfas_21 utformats mellan ” en_biskäregg 22 och en samhörande¿huvudskaregg 23. Ställ-I vinkelnffz mellan hörnfasens 21 egg 24 ooh biskäreggen är "approximativt hälften så stor som stallvinkeln K 1 mellan ebiskäregg'och_huvudskäregg§ Denna geometri ger ett relativt skarpt hörn 25 mellan hörnfas och huvudskäregg. Vid fräs-~ níngsoperationen pressas spànan vinkelrätt mot varje aktiv skåregg, se pilar,-varför den del av spànan som genereras_ 3-avihüvudskäreggen 23 möter den del av spànan som genererasi 'av hörnfasen 21.:Det skarpa hörnet 25 mellan hörnfas och huvudškäreggrntsâtts därmed för en förhöjd belastning rela~ tivt'hörnfas och huvudskäreggooéh blir sàledes den del av 'skaret som först brister eller deformeras.

Pig, 2.- 5 visar en utföringsform av ett vändskär enligt /uppfinninoen. Vändskaret 10 har en kvadratiek grundform och innefattar en i huvndsak plan ovansida 11, en i huvudsak *plan"undersida'12 samt dem förenande kantytor 13, 14, 15, 16. Vändskäret har en positiv geometri, dvs varje_kantyta i bildar en spetsig.vinkel med ovansidan 11. Skäret kan även .utformas negativt; dvs kantytorna förenar över- och under-"\ sida vinkelrätt¿ Skârningslinjerna mellan de plana delarna --avykantytorna 13-_16 och ovansidan ll bildar huvudskäreggar 4o.f Hörnpartierna på skâret ar identiskt utformade, varför en- ,aast{ett hörn beskrivs närefter; att flertal fasytor är ut- bildade i hörnpartiet, vilket omges av kantytorna 13, 14. l44ß,4s13n ~ vw I: I l , 7,717 V47: _ e 'Kañfytan I3 bryta in met škäfef av em föršta plan fasyfa 4l M vaps skäfníngslinjë med :1a;ytan[11 bildär enfbiskaregg 42, I" amseäd att geflereraflafbetsstyckets yta. Den första fasytanf _Ål brytà vid alm amdra äflde am en andra faaytaf43 vare ekar- '- 'ningslinjé'med ovansidan bllaa: en skäieèg ÅS. Üem inrel ylnkeln mellañ'dee§a faayfer välja lñbm intervallet 130 till aivoë; :_aa l "l" l a l 'lll'l' l :Den andra_faS§tan 43 bryta mjukt am en tçedje faeyta 46, .ivàfs-skârn§ngšlinje«meåmešansidanWßildarfen*skareggíA7; ll~Varje*$käiegg.45f¿47 har en teofetisk länäd L; se Fig. 5,U 7Vvilkenfflefiníemas-av:avståndet=mellanitmà närllggapfle bryt=_ :pfinkfief;_De raka ašäxèägarna 45;'47 bildar_ep'trubbig inre K*§inkel Om l4Q_tillå175q.Demtredje¿fa$ytaš'46 ëyefgár mjukt¿ ' fi'kapfiytan lÅl'Varjë mjuk öve;§àhg=mellan tva raka partier I .har fqrmen av etfi cifikelsegmefit och har däfmedfen-konstafit kpöknimgàradie R, Vilkeñ är minst hälfñep av och maximalt _ šex gànger skäçeggens-45; 47'teoretiska längd L. Cirkelseg- mentet tangera:,äe makalpartierña t ex eggeh 47 och eggen "__ 45 pa efit_avsfånd Li från den teoretiška brytpuñkten mellan t§a¿;aka, närliggande partief och på ömse sidQr:om bryt- _Qunkteg. Dem ffedfe fasypah 46 och kantytanVl4 bildar en e_inrejt;hbbiga§ingg1 om 140 :iii lásë. 'a a* "_Denma kpmfiguçatíofiïay höïhparfiefi medför att-gpàfian, som-¿ gemereras-avahöfppaftietš skäçegyar och sqm har en föfelse-I fikfining vinkelrätt mQt_:e$pekfive skäreg§.i_hörnpartiet - komprimefias mindre än Qlå skaret enligt Eig. 1, Skäret med'ü _föreliggañ§e kçnfiigufatien-medför-en.jämnare belastning pá 'šskärégäafnafódh uppvisar ett bättre seghetsbéteende vid be- ;m ejfarliètnixlg; l l ; - . " Alterhatlšfi kam de raka partierna 41, 45 förenas av en rak lkañt 48 eñligt Pig; 6 vilken brytei'respektive skäregg 47,'emÜl .'45 pà amsfiándét Llifpàn skäpeggafnasvteefetiska brytpunkt- 1' w -u _» X.. gi44s 431 LI är annrokinativt en fjärdedel av den teoretiska skär- f_eggs1ängdenïL,Ae '_Fig: l Å 9 uisar en gtterligare utföringsform av ett vände skärienligtÉuppfinningen._Vändskäret 10' har en kvadratisk ~grundforn Qch innefattar en i huvudsak plan ouansida ll',' en i_huvudsak glam undérsida.l2' samt dem förenande kantf=,:, ytor l3f,fl4', 15{,Ql§”._Med'ordet fovansidan“ skall före _ >:stàs_det.plan Vilket.bildas ay de punkter eller områden pà skärets periferi vilka är_anprdnade längst fràn motstáende sida. Vändskäret-har en pQsitiv'geometri¿dvs varje kantyta bildar en spetsig vinkel ned övefsidans plan P. Skaret kan -äüen utformas negativt, dvs kantytorna förenar över- och undersida vinkelrätt. En konkav urtagning 17 är utbildad ~ kring översidans'mittersta parti ll". Den konkava urtag-_ gningen l7 bar utsträckning fràn det mittersta partiet ll" till ett krökt,'runt0mgaende parti la; partiets la mitt ar anórdnat på ett ašstánd h frán översidans plan P. Avståndet h varierar berpende på vilket tvärsnitt-som avses. Det *-krbÉtaÅpartiet-lßj sem har en bredd W1,gränsar utåt mot :ytterligare ett krökt_parti I9 vilket utgör en förstärk- _ningsfas för skäreggar, definierade av skárningslinjer nellan "_förstärkningsfasen den kantytçrna 13' - l6'. Förstärknings-7 fasen l9_stracker sig längs santliga~sKäreggar utom längs .biskäreggarna,ïvilkà bildas i skärningslinjen mellan de 'krökta partierna 18 pch de första fasytorna. Förstárknings- fasen:bar bredden.W2 som med det krökta.partiet 18 bildar _en_safimanlagd bredd parallellt med planet P en W. Alterna- _'ti§t]kan'det krökta¿_inre partiet 18, se Fig. 10, sträcka _ sig ut-tiilrkenfyten 14~ den her_da bredden drygt w. Bredden KW är större än skärets rekommenderade tandmatning; före- 1 trädesvis dubbelt så stor; Med denna geometri ernàs ännu glägre skärkrafter Viåífräsningsoperationen jämfört med skäret i*pig; 2 fÃ6; Den mer öve§%ídene llplmittparti 11.. stigande delen av urtagningen ll_är anqrdnad att vika undan ':6¿1; àen avve¿kaae1š§àn¿fi säiatfi-aefinä=ej~s1àr emot fräskroppep. " ' Nämfiaa del-hgräi hu§fiás¿k inge; spanbryt¿na@ ffifiktíofi; Den 'fi§f pårtiet l8KSfii§afiÄe-delen hv rånñañ 17 bildar en vinkel “>Zc¿»më1lafi 5°;4¿à09 mèdfp;rtief,f' ¶ Z ¶ ~SkärfiifigsIinj9rÃá méilafi de pläha"dëIarha aå kanfytorna Åßf - ¿^ 16? 0¿h'pårtiet;1s,§11ër»19 bilaarfnuèuaskäreggarí40*, varje huyudskäregq 409 är k:ökt $à ätt dešs¶miftpaiti är anordnat _ närmàré škäretsfunåérsidå än èägenå ändar. Denna utformningf àv eggefi 40f¿@çdfÉr gp íhbyggd} stoi lutningšvinkel i škäfet} Kvàiföp-dçfaxiçLlafskärkfaftgrnqÜredqëèfås §idNfifäsníngS- ofieåatiopefi.-"_§fï_' _$kåretšJf§sytOr'VíÅ,höbnpár§iefna äj-ídenÉišRa_méd_fiem'som11 ¶»,vma;imwQz-ß.= ' ¶Fig.-ll, li oåh l3}14 šisår {§à triånguläfagversfloñér av ¶väfiaåkaren-vigåaç-i-Pig. 2¿4¶5,¶r¿sp. Fig. vzffllo; skill-* ~[n¿dèfi mot dg I fiessg figfii§: visade skäréfi ligga: èndagt i att dä Éfiån§@lä:à“sRäfefià'hušudškärëggarïßëterlrèspektive 'höfñparii uñfler éñ spefisigafeïvifikel. Så ätfi Varje biSkär; ' :;egg bli: i hü§udšák_vipke1räfi mofi samhöfande.hnvfifiskäregg.I '*ÄlfernatiVt kañ'hö:hpåf§iefna_§arå'ütfiotfiade i enlighet med 'FigÅ B; Skärèt eh;igt Fig§ 13 och l4_har_eEt tvärsnitt i I f'¿eniighetAñé¿,Éig;fåïmèfi'kañralfiernatišt fiaÉett'tväršnitt' Axehliåt Fig,5I0f I ' I "?7' K" > *ufüppfíñpingén/à?sefi $àledes*ètfiïvàndškär äenom-§ars'utform-" Ä_nífig ett hållfästfçkär e§näs.'Vidaré minškar punktbelasf- -nín§enf§å §käåét.samfi¶skårkraftérn§ vid beápbétningen.

Claims (1)

1. ;44at431 a,fa,tas = ~ WW Éatentkravrï '1. J Skär med polygohal gruhdform, för spånavskiljande fbearbething¿'innefattande två i huvudsak parallella sidor f fll¿l2;ll'j12') samt dem förenande kantytor (13-l6;I3W~l6'), 1 varvid skärniñgslinjer mellan tvâ kantytor oeh minst en sida (11{ll*ï bildar huvudskåreggar_(40§40'1 óch ett flertal _ fasytor (4l,43,46;ŧ) är utbildade vid övergången mellan två -aviskärëts kantytorf(13,14;13';14'1ji ett skärets hörnparti ïguav vilka en första fasyta (4ll bildar en biskäregg (42) vid: dess skarningslipje med nämnda sida (ll;l1'); varvid hämnda hörngarti har en bissektris (B), É k ä n n'e t e c_k n a t av, att övergången mellan biskäreqgen (42) och safihörande "hdvadskäregg (Å0;40') i skärets_hörnparti innefattar minst två raka skäreggar_(45,47,48) vilka bildar en trubbig inre vinkel med.varandra, nämnda huvudskäregg är väsentligt längre än samhörande biskäregg, varvid merparten av Biskäreggeñ är anórdnad på ena'sidan om nämnda bissektris (B) och merparten av andra fasytors eggar (45,47,48) längs ïskärningslínjerña med hämnda sida-(l1;ll') är anórdnad på 7motsatt:sida om bissektrisen, och av, att varje huvudskäregg I '(40:40f) har utsträckning från en andra fasytas egg vid ett första Hörnparti till en biskäregg vid ett intilliggande andra hörnparti, Obh av; att mipst tvâ och maximalt fyra ahdra fasytor'(43,Å6) år utbildade mellan den första fasytañ :(411 0¿h samhöranaeskantyta (14;14'). s t 2¿ Skär enligt krav I, _k'ä n n e,t e c k n a t av, att_ övergångeq¿mellan biskäreggeñ_(42J och-samhörande huvud- fskäregg }40l i skäretsihörnparti_innefattar omväxlande raka och krökta skäreggar;¥d 3, Skär ealigt krav 1, I k ä n n.e't e ç_k n a t av, att de.andra fasytorna (43,46) bildar i huvudsak raka.skâreggar vid skärningslinfierna med sidan (ll;ll'), vars förlängninge- linjer bildar diskret ökande, spetsiga viklar med biskär- -eggen eller dess förlangningslinje, varvid eñ övergång "f{l4¿s§4s1¶L};-?¶L%à "méiiånztvå'näflig§andefåndiá_fasytors skä$ég§arW(43,46j bildaf en k§nvèxt kröktfškåfegg>ófih övergångefi mellan eñ "ahdrà¶f¿sytaš'àkä;egg:f46§ och samhörapåe hüvqdskäfegg _¶;(Äd¿40f)jbiIdaf}ènfkQfiyèxf'krökt:skäregg;'š“¶ I* ' ¶' _¥. "$käf eñIigtïkráv 2, “_k,å n n ç t e Q É'h àrtï 'avf ¶ '§tfi v§§je¶ândrà:fašyta$-(Ã3,46ï skäregg {45,47) har en 'H ,tçófeti;k Iäfi¶å§LQ beh avL*átt_vafj§ kpñšex škäfegg år $à¿_>;1" kfökt afifíåeh-Éàng¿far,ñåfLi§gandé andra fasytas_(43,46) fskåregš på etf gQštän§ Li från défi te§fçtiška~skärnings-'“ '-punktén_me}lan två apdra fa;ytors*$käreggar=spm är approxif '-, fiàtiyt efi fjäfdeàei av dén te§retiskaflängdeñ'L.' f -5. :fSkär èniigt k;áv_3}f ïkfä d n~e fifle,d1k n a t av, .att kfökfiipgsfiåéíen.(R)¿fiörÜvarjé krökt åkäregg är mihst: '.rhä1ft§n aV pch maàífiåit sek gàn§efVSkåfe§geñs (45;4T)' ;_ téQféti§ka iäggd.Å K I K : Kr :"" K' 'É; :Skåp enligt Éfay i:V 'krä n n-é t e'c k'n a tr* aV;, _ '¿-attJmïnšfiffišáäøchfmàxifialt¿f§rå5andra'fäs¶tdr_(43;46)*àr¶ ' utbildáåe melláfijåeñ¶fêrsta¶fašytan (4l) oChÜSamhörande I a¶kanty:aT(14y14*S,ißilaanaeiiqnuvuasakíiaka skàreggar>via' ¶ lrskåpninggiipfierhà med šidan fl1§1i')¿ §@rsÅförläh§niflgslinje; ~I5ildaf~flíšk;éf ökända, spétsi§a Viñklar med biskäreg§ar (42)_ É elíe; dèsg f$;låfignin§slínje,VVaryid en ëvefgàñg"mé1lan tvâ I V_¶ närlig§afide*a@dra7fàsyf§rš¶(43,46j_skäre§gär bildar en rgk j škáre§g. 11 u *v"*'. vi J' 'I _' 7 I I f 7,7_ sååå çflligt k;a§,1,¶¶1k'ä n p_e_fi¶e¿c k¿n a cr _av; ,>:j1_,Éa;t huyudskäfigggèn Q4Q;403¶ i sidèpçojçkfiidnfár¿bàgformád¿ ¶I_varvidfhqvüdskärgggensümittefsgá,pa;ti1ër¶anbrdnat härmare¶ f den mQtstâendé~Éiafytan ¶l2;l2¿) äfi huyudškäfçggens änd- partíers aygtâpd till den motstáeñde flatytan. ' 8;-I š§är.enli§f krášQ7}ï7'k:ä fl j e~t e-cfk_n~à t'- av, *> V:- 'K f ' àtt_éñ-kofikaš_ü§taghiñg (lf) ä;~añord¶ad,inpánför skäreggen ~~ ï(40f)g:jilken¿har'ufgtfäckníng fiåhfàidapš-(1l')Vmittersfia 44s_4s1 9: Kparti'(l1“)'ffam¿till en krökfi, rqntomgàende förste fas (18) direkfi eller indiiekt ansluten till kantytørna (13'-l6'), >varvid nämnda försfa-fas (lå) har šamma krökning som huvud- §. -ÉSkäf_efiligt kpavïß, f k_B n p-e t e C k_n a t _ av skäreggen. _ _ '_ i ' ” att en yttre kfökí andre fas (19) är ahordnad mel1an den första fasen: (lsyocn samnarafiaekantyta (j13'--'1e'),_varvia ' nämhda andra fas har sammà krökning som den första fasen.