SE470229B - Material i form av band, plåt, folie, ark, skiva eller motsvarande, vilket är försett med förstyvande korrugering eller prägling - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 479 229 mönstret är avståndet i den remsformade zonens längsriktning, för var och en av nämnda åsar, mellan å ena sidan åskrönets skärningspunkter med zonkanterna och å andra sidan åskrönets skärningspunkt med ett plan i zonens längsriktning, vinkelrätt mot materialets nollplan eller grundplan och skärande bågformens spets, företrädesvis åtminstone lika stort som eller större än avståendet mellan den senare punkten och motsvarande punkt på en närliggande ås.

Materialet kan uppvisa en enda zon av ovan nämnda slag eller flera sådana zoner, vilka anordnas parallellt, och vilka var och en uppvisar nämnda bågformade korrugeringsmönster, och dessa bågar kan vara anordnade åt samma eller åt motsatta håll, såsom anges i de efter- följande patentkraven. Företrädesvis planar åsarna och dalgångarna ut i de kanter på materialet vilka är parallella med zonens eller zonernas längsriktning.

Företrädesvis är den ovan beskrivna korrugeringen överlagrad på en grundform hos materialet, där grundformen är kupad i ett plan vinkelrätt mot längsriktningen hos nämnda zon eller zoner. Mer bestämt bildar grundformen hos materialet i nämnda plan företrädesvis en båge inom varje korrugerad zon, dvs materialet är kupat inom zonen, och på denna kupade form har den beskrivna korrugeringen överlagrats, så att själva korrugeringen givits en bågform eller kupning vinkelrätt mot längsriktningen. Om materialet har mer än en korrugerad zon, vilket det normalt har enligt uppfinningen, kan materialet vara kupat åt olika håll. Om antalet zoner är två kommer materialets grundform sålunda att i tvärsektion få väsentligen S-form.

Ytterligare kännetecken och aspekter på materialet och korrugerings- mönstret framgår av de efterföljande patentkraven samt av följande beskrivning av olika utföringsformer.

Typiskt består materialet enligt uppfinningen av ett tunnt, kall- valsat, härdat och anlöpt stålband. Detta material, som uppvisar det för uppfinningen kännetecknande präglingsmönstret kan användas exempelvis för lO 15 20 25 30 35 470 229 - måttband, - så kallade bandantenner för i synnerhet portabla radio- och TV- apparater, - fjädrar, i synnerhet upprullningsfjädrar för exempelvis sladdlindor för dammsugare och andra elektriska apparater, för uppspelning av startsnören till bensinmotor, för uppspelning av bilbälten, etc, - fjäderelement i stötdämpare, kraftutjämnare, osv, i vilket fall materialet kan vara förhållandevis bredare.

Uppfinningens principer kan även utnyttjas för andra elastiska mate- rial än metalliska, exempelvis för papper, kartong och plast liksom för sammansatta material innehållande ett eller flera av dessa material. Inom detta område kan det uppfinningsenliga materialet användas som emballagemateríal. Man kan även tänka sig att kombinera flera skikt av det uppfinningsenliga materialet och förena dessa skikt med varandra till ett sandwichmaterial med god böjlighet men ändå önskad styvhet.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att närmare förklaras genom några tänkbara utföringsformer samt genom beskrivning av utförda tester.

Härvid kommer att hänvisas till bifogade ritningsfigurer, av vilka Fig. 1 utgör en perspektivisk vy av ett band med en enligt uppfin- ningen korrugerad zon som sträcker sig över bandets hela bredd, Fig. 2 utgör en längsgående sektion genom bandet i ett symmetriplan utmed linjen II-II i Fig. 1, Fig. 3 utgör en längsgående sektion genom bandet utmed en linje III-III i Fig. l, Fig. 4 utgör en sidovy av bandet utmed linjen IV-IV i Fig. l, 10 20 25 30 35 47Ü Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 Fig. 9 Fig. 10 Fig. 11 Fig. 12 Fig. 13 229 utgör en perspektivisk vy av ett band med samma präglings- mönster som bandet i Fig. 1 men med den skillnaden att åsarna och dalarna i korrugeringsmönstret planar ut i bandkanterna, utgör en en perspektivisk vy av ett band med två korrugerade zoner, varvid de båda zonernas korrugeríng kontinuerligt övergår i varandra, så att åsarna och dalarna bildar S-formade mönster, utgör en perspektivisk vy av en fjärde utföringsform av ett band enligt uppfinningen uppvisande två korrugerade zoner och mellan dessa båda zoner en icke korrugerad zon, visar bandet i en tvärsektion med en linje VIII-VIII i Fig. 7, illustrerar en femte utföringsform av materialet enligt uppfinningen som har formen av ett ark, skiva, eller plåt med ett flertal zoner med i varandra övergående korrugeringar, illustrerar i en perspektivisk vy hur ett band enligt en sjätte utföringsform av materialet enligt uppfinningen ut- sätts för böjning, enligt vilken utföringsform korrugeringen har överlagrats på en enkelkupad grundform, utgör en perspektívísk vy som illustrerar en sjunde utföringsform av uppfinningen i form av ett band med två zoner med det uppfinníngsenliga korrugeringsmönstret som överlagrats på en grundform som i tvärsektion är dubbelkupad eller svagt S-formad, visar det dubbelkupade bandet i en ändvy XII-XII i Fig. ll, utgör en perspektivisk vy av ett sandwichelement bestående av ett flertal på varandra lagda ark av vilka vart och ett eller vart annat är korrugerat enligt uppfinningen, 10 15 20 25 30 35 470 229 Pig. 14 utgör ett diagram som illustrerar böjmomentet som funktion av det inverterade värdet på krökningsradien vid testning av band enligt olika utföranden av uppfinningen, Fig. 15 utgör ett spänningsdiagram erhållet vid böjtestning av ett band med det uppfinningsenliga korrugeringsmönstret men med plan grundform och jämna, raka kanter, där korrugerings- mönstret planer ut i bankanterna, och Fig. lö visar ett motsvarande spänningsdíagram vid testning av ett band med samma korrugeringsmönster som i Fig. 15 men överlagrad på en kupad grundform.

Tjocklekarna har kraftigt överdrivits i de visade genomskärnings- vyerna.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER UTFÖRINGSFORM I Denna utföringsform som illustreras i Fig. 1-4 avser en bandformad produkt, mer bestämt en förhållandevis smal bandformad produkt 1.

Materialet utgörs företrädesvis av tunt, härdat och anlöpt stål, men även andra material som i den valda dimensioneringen kan verka elastiskt deformerbara kan användas, såsom ovan nämnts.

Materialets grundform är enligt utföringsformen plan liksom vid de följande utföringsformerna II-V. Präglingsmönstret har lagts på denna plana grundform och har enligt utföringsformen formen av identiskt lika åsar 2a, 2b, 2c...2n vilka omväxlande med dalar 3a, 3b, 3c...3n ständigt upprepas utmed bandets l längd. Bandets 1 nollplan har i Fig. 2 betecknats 4. Nollplanet 4 överensstämmer enligt utförings- formen med det plana utgångsmaterialets míttplan och med x-y-planet i ett tänkt tredimensionellt koordinatsystem, med x-riktningen tvärs mot bandets längsriktning, y-riktningen sammanfallande med bandets längs 10 15 20 25 30 35 470 229 riktning och z-riktningen vinkelrätt mot nollplanet. Vidare har y-z- planet lagts så att det sammanfaller med ett längsgående symmetriplan till bandet 1.

I ett snitt sammanfallande med nämnda symmetriplan liksom i varje snitt parallellt med detta y-z-plan bildar bandets centrumlinje 5 en vågformad kurva, mer bestämt en sinusformad kurva, som symmetriskt svänger omkring nollplanet 4. Svängningskurvans amplitud A motsvarar sålunda präglingsdjupet. Bandtjockleken har betecknats T. Våglängden hos den sinusformade svängningen har betecknats L. Ãsryggarna har betecknats Ga, 6b, 6c, etc, medan dalgångarnas botten- linjer har betecknats 7a, 7b, 7c, etc. Ãsryggarna 6a, 6b, 6c, etc, liksom bottenlinjerna 7a, 7b, 7c, etc utgör, med topografins termi- nologi, nivåkurvor eller s k isohypser, dvs linjer som kan dras genom punkter vilka ligger på samma höjd över, respektive djup under, ett visst nollplan, i detta fall nollplanet 4. Enligt utföringsformen bildar åsryggarnas 6a, 6b, 6c, etc och bottenlinjernas 7a, 7b, 7c, etc liksom alla nivåkurvor på åsarna eller dalgångarnas sluttningar mellan åsryggarna och bottenlinjerna, projicerade på nollplanet, bågar som är symmetriska omkring y-z-planet (symmetriplanet). Mer bestämt utgörs nämnda bågar av parabler som sträcker sig över bandets hela bredd och har parabelnosen i symmetriplanet.

Bandkanterna har betecknats 8, och åsryggarnas skärningspunkter med bandkanterna har betecknats 9, medan åsryggarnas nos- eller vänd- punkter har betecknats 10. Avståndet i y-riktningen mellan den först- nämnda punkten 9 och nospunkten lO på samma åsrygg, exempelvis på åsryggen öc, benämns vågmönstrets fasförskjutning F. Med vågmönster förstås härvid det mönster som bildas av de tidigare nämnda sväng- ningskurvorna i y-z-planet och därmed parallella plan. Enligt utfö- ringsformen har fasförskjutningen F minst eller ungefär samma längd som våglängden L, dvs motsvarande ungefär 2n rad eller 360°.

Med det beskrivna präglingsmönstret kan spänningskrafterna i godset fördelas mycket jämnt i godset, så att man inte överstiger materialets 10 15 20 25 30 35 470 229 sträckgräns, även om bandet utsätts för kraftig böjning i z-rikt- ningen. Detta har sin grund däri att man inte kan finna en tangent i någon punkt i präglingsmönstret på samma sida om symmetriplanet med samma lutning eller riktning som någon annan. Härigenom erhålls en skjuvning gentemot alla angränsande volymselement av bandet, även i x- och y-led, då bandet utsätts för böjning i z-riktningen. Detta innebär att man utnyttjar hela materialvolymens skjuvningsmotstånd i alla riktningar, det vill säga i såväl x- som i y- och z-riktningen, trots att böjningen endast sker i den ena av riktningarna, z-riktningen.

Detta gör att man kan uppnå en mer jämn fördelning av spänningskraf- terna, vilka utsprides över ett större volymsområde, och med en totalt sett större spänningskraft eller accumulerat energiinnehåll än jämfört med ett vanligt C-profilerat eller S-profilerat band, samtidigt som motsvarande böjlighet fortfarande kvarstår. Detta gör att man kan uppnå en avsevärt större styvhet kombinerad med en lika stor böjlighet hos bandet som för opräglade släta eller C- eller S-profílerade band, trots ett relativt litet präglingsdjup A. Normalt gäller 0.5 T < A < 2 T, där T = bandtjockleken.

UTFÖRINGSFORM II Vid utföringsform I sträckte sig vågmönstret med oförändrad amplitud ända ut till bandkanterna 8. Detta har den nackdelen att spännings- koncentrationer kan uppstå i kantzonerna, då bandet utsätts för böjan- de moment, vilket ger anvisningar till bockning av bandet. Utförings- form II, som illustreras i Fig. 5, syftar till att eliminera denna nackdel. Därför planar åsarna 2a', 2b', etc och dalarna 3a', 3b', etc ut i de båda kantzonerna 13, Fig. 5, genom att amplituden A, som motsvarar präglingsdjupet, successivt minskar till noll i kantzonerna 13. Vågmönstrets amplitud är i bandkanterna 8' sålunda lika med noll enligt utföringsform II. Kantzonerna 13 har en bredd motsvarande avståndet mellan sektion III-III och tillhörande bandkant 8'. Resten av bandet 21, Fig. 5, är präglat på identiskt samma sätt som mot~ svarande delar av bandet 1 enligt utföringsform I, och kan som kompensation för det avtagande präglíngsdjupet i kantzonerna ges en ökning av fasförskjutningen i förhållande till våglängden. 15 20 25 30 35 470 229 UTFöRINGsFoRM III Denna utföríngsform är lämpad för något bredare band än utförings- formerna I och II. Ett band enligt utföríngsform III har i Fig. 6 betecknats 31. Bandkanterna 8' är raka, såsom vid utföringsform II. Åsarna 32a, 32b, 32c, etc och dalarna 33a, 33b, etc är sålunda utplanande genom att präglingsmönstrens amplitud successivt minskas till noll. Åsarna 32a, 32b, 32c, etc och dalarna 33a, 33b, etc bildar emellertid i detta fall S~formade kurvor då de projiceras på x-y-planet, varvid åskrönen 36a, 36b, etc och dalarnas bottenlinjer 37a, 37b, etc bildas av två parabelpartier. Präglingsmönstret hos bandet 31 kan på ena sidan om bandets längsgående mittlinje sägas bestå av en yttre halva med ett präglingsmönster motsvarande det hos utföringsform II och en inre halva med ett präglingsmönster enligt utföringsform I. På andra sidan om bandets 31 centrumlínje är mönstret vänt åt andra hållet, dvs så att parablernas nosar pekar åt motsatt håll jämfört med nosarna på bandets andra sida, varigenom man får det i Fig. 6 visade S-formade vågmönstret hos åsar och dalar.

UTFÖRINGSFORM IV I Fig. 7 illustreras ett band 41 enligt denna utföringsform IV i en perspektivisk vy. Bandets 41 präglingsmönster motsvaras av två intill varandra liggande band 21 enligt utföringsform II, Fig. 5 och mellan dessa tänkta band en plan mittzon 40. Någon närmare beskrivning av präglingsmönstret torde därför inte krävas utan hänvisas till ovan- stående beskrivningar av utföringsformerna I och II samt till den i Fig. 8 visade tvärsektionen IX-IX. Bandet 41 kan användas som fjädrar, måttband, etc. Vid användning som måttband kan den plana mittzonen 40 användas för en skala.

UTFÖRINGSFORM v Med hänvisning till Fig. 9 har ett bredare ark, skiva eller plåt enligt utföringsform V betecknats 51. Denna uppvisar enligt utförings- form V ett större antal bredvid varandra anordnade präglingszoner 50a, 50b, 50a, 50b, etc, vilka var och en är identiskt lika och utförda såsom enligt utföringsform I, men där varannan är vänd helt om, så att lO 15 20 25 30 35 470 229 åsarna 52a, 52b, etc och dalarna 53a, 53b, etc meanderformigt och obrutna sträcker sig över skivans 51 hela bredd från kant till kant 8.

Den sålunda präglade skivan, arket, folien, plåten eller motsvarande 51 kan användas som fjäderelement, då den är utförd av metall, exempelvis av härdat stål. Den kan även användas som konstruktione- material, exempelvis om materialet utgörs av tunn plåt av exempelvis stål, koppar eller aluminium. Man kan även tänka sig att skivan eller arket består av papper, kartong eller plast eller av sammansatta material som innehåller något eller några av nämnda material. i motsats till Wellpapp eller andra korrugerade sandwich-material kan denna utföringsform ge ett material som är styvt men böjligt i alla riktningar, och som därför är utmärkt lämpligt som emballagematerial.

I Fig. 13 visas ett sandwichelement 81 uppbyggt av ett flertal skivor eller ark 51, varvid mellan varje sådan skiva 51 är anordnad ett plant ark eller skiva 82. De olika skikten i sandwichelementet 81 är förenade med varandra genom tex svetsning, limning eller medelst något adhesivt material.

UTFÖRINGSFORM vi För att öka materialets böjmotstånd kan parablerna eller cirkelbågarna även ges en krökning i X-Z-planet. Materialet erhåller härigenom en kupad form. Fig. 10 (och även Fig. 12) illustrerar i en perspektivisk vy ett parti av ett på detta sätt enkelkupat band 61. På präglings~ mönstret har överlagrats en krökning, så att parablerna eller církelbågarn ligger krökta även i X-Y-planet på eller i den kupade formen, vilket också visas i Fig. 12.

UTFÖRINGSFORM VII Denna utföringsform illustreras i Fig. ll och 12. Den har formen av ett band 71 uppvisande två zoner 70a och 70b, som var och en försetts med ett präglingsmönster enligt utföringsform II, som överlagrats en dubbelkupad grundform hos bandet, vilken illustreras i Fig. 12. Varje zon 70a respektive 70b kan sägas vara enkelkupad såsom band 61, men kupningarna är vända åt motsatta håll, så att bandets grundform i 10 l5 20 25 30 35 470 229 10 tvärsektion blir dubbelkupat eller får formen av en svag S-kurva, Fig. 12. Genom detta kupningsmönster får bandet 7l samma böjmotstånd i både negativ och positiv z-riktning.

Bandet 71 är speciellt avsett för måttband. En mittzon 70c har härför försetts med ett kuggformat präglingsmönster för företrädesvis magnetoresistiv avkänning, ehuru även andra avkänningsmetoder är möjliga med detta mönster, tex mekaniska, optiska eller rent elektriska.

Ett måttband framställt av bandet 71 har med det uppfinningsenliga präglingsmönster som överlagrats den S-formiga grundformen hos bandet flera gånger större styvhet än ett vanligt stålmåttband med samma tjocklek och med i övrigt samma materialegenskaper. Karakteristiskt för det uppfinningsenliga bandet är också, och detta gäller väsent- ligen även de ovan beskrivna utföringsformerna, att det ej har någon utpräglad knäckeffekt eller något kollapsbeteende vid överbelastning som för vanliga stålmåttband, utan liknar i dessa avseenden mer en konventionell tumstock och är styv på ett symmetriskt sätt på grund av den dubbelkupade grundformen, samtidigt som bandet kan rullas upp i ett bandhus.

Den praktiska innebörden av dessa egenskaper är att bandet 71 kan hanteras med tumstockens fördelar av styvhet utan att vara sladdrig som vanliga måttband. Den dubbelkupade grundformen (S-formen, Fig. 12) innebär också en helt stabil anliggning mot ett underlag, så att man kan göra linjer och markeringar längs skalan med bandet 71 som stöd- linjal, och där millimetersträcken på kantzonerna 70d kan avläsas alldeles exakt intill objektet i motsats till förhållandena vid konventionella enkelkupade (C-profilerade) måttband som lätt vippar.

På grund av den symmetriska styvheten hos det dubbelkupade och korru- gerade bandet 71 kan man även hålla bandet rakt upp, exempelvis vid mätning mot tak eller liknande, utan att bandet knäcker och faller' ner, vilket är ett problem för vanliga måttband. lO l5 20 25 30 35 470 229 ll Ett band med det uppfinningsenliga präglingsmönstret överlagrat på en enkelkupad eller dubbelkupad grundform, såsom enligt bandet 71, är även mycket fördelaktigt för ett band som skall användas som band- antenn för portabla radio- eller TV-apparater. I detta fall behövs givetvis ingen skala såsom ovan beskrivits. Även material för fjädrar som man önskar skall ha samma styvhet i båda riktníngarna kan fördel- aktígt utföras på motsvarande sätt.

EXPERIMENT Försök utfördes på stålband med bredden 6,5 mm och tjockleken T: 0,12 mm. I ett fall användes ett band 21 enligt utföringsform II, Fig. 5, dvs med plan grundform, och i tre andra försök användes ett enkelkupat band enligt utföringsform VI, Fig. 10. Korrugeringens våglängd L, Fig. 2, präglingsdjupet eller amplituden A, Fig. 2, och fasförskjutningen F, se ovan under rubrik utföringsform I, varierades.

De kupade banden hade kupningsradíen 10 mm.

För de fyra testade banden gällde följande parametrar: 470 229 12 ofi ofi OH cmäa se mfiuma lwwcficazx =@\mH =@\@fi =@\mH =N Ußh m wnwnpsfixw ILEMMNM oH.o oH.o fiH.ø <@o.o EE ßmzwvmwcwfiwmnmv < @:pflH@E< EE 4 @w:mfimm> wH.o mH.o NH.o wfi.o EE H xmfixoofiß EE uuwnm Oflw mflw <fim HN wcmm H fifiwnmfi 10 15 20 25 30 35 470 229 13 De fyra banden utsattes för varierande böjmoment som resulterade i mer eller mindre utpräglad krökning. Förhållandet mellan krökningen (inverterade värdet) och böjmomentet framgår av diagrammet i Fig. 14.

I detta diagram har även lagts in motsvarande kurva för ett helt plant, icke präglat band med samma bredd, tjocklek och i övrigt av samma kvalitet som de i tabellen angivna banden.

Det högsta böjmomentet finner man för band 61A och 6lB, som är böjda mot kupningens konkava sida men om kurvorna extrapoleras utanför det visade området kommer band 6lC, som är böjt mot kupningens konvexa sida, att skära de övriga kurvorna. Idealiskt är ett linjärt för- hållande och så högt böjmoment som möjligt. Grundformen för de testade banden och belastningsriktningen har även symbolisarats i diagrammet.

Band 6lB och 61A har böjts åt bandets konvexa håll, medan band 6lC böjts åt det konkava hållet, medan de två banden i övrigt har samma utförande. Detta visar på en viss asymmetri beroende av konvex eller konkav böjriktning. Påfallande är dock att denna asymmetri är mycket liten, och i synnerhet liten jämfört med opräglade kupade stålband.

Av diagrammet kan man dra ett flertal slutsatser. Sålunda erhålls en större styvhet, dvs större böjmoment, om präglingsdjupet ökas, band 61A jämfört med 6lB. Band 6lC har inom ett stort område av diagrammet en linjär karakteristík, vilket innebär att bandet kan böjas snävare utan bestående deformation. I detta avseende har emellertid band 21 bäst karakteristik, dvs i det närmaste linjär. Ã andra sidan är böj- motståndet väsentligt mindre än för banden 61A-6lC.

Mest slående är emellertid att kombinationen av den kupade grundformen och det på denna grundform pålagda präglingsmönstret ger en utomor- denligt stor förhöjning av materialets styvhet. Om exempelvis det helt plana, okorrugerade bandet har en styvhet (böjmoment) med index 1, så har det enligt uppfinningen präglade bandet 21 med plan grundform styvhetsindex 4, medan de kupade och präglade banden 61A-6lC har ett styvhetsindex i storleksordningen 12. Detta visar en klar synergi- effekt mellan korrugeringen och kupningen av den korrugerade band- 2011611 . 10 l5 20 25 30 35 470 229 14 I de beskrivna utföringsformerna har präglingen utförts symmetriskt omkring nollplanet 4, Fig. 2. Det är emellertid möjligt att utföra präglingen asymmetrisk relativt grundplanet 4, varigenom man kan få den effekten att bandet får en större styvhet mot böjning i den ena z-riktningen än i den motsatta, vilket kan utgöra en värdefull egen- skap då bandet exempelvis skall användas som en fjäder. Det är även möjligt att utnyttja denna asymmetri för att kompensera för den lilla asymmetri som enkelkupningen medför, såsom skillnaden mellan 6lB och 6lC visar, för att skapa en symmetrisk styvhet hos bandet eller skivan utan att använda motsatt kupning eller S-form.

De i Fig. 14 visade kurvorna för banden 61A-6lC planar efter hand ut, vilket inte framgår av diagrammet. Man kan säga att kurvorna efter hand "asymptotiskt" närmar sig ett visst, i det närmaste konstant böjmoment i enlighet med bandet 21. Detta innebär att man inom ett mycket stort område får ett konstant böjmotstånd oavsett bandets krökningsradie (obs inverterat värde på krökningsradien i Fig. 14).

Detta är för bandfjädrar en mycket intressant egenskap, eftersom man därigenom kan åstadkomma fjädrar med mycket väl definierade fjäder- parametrar, så kallade konstantfjädrar.

Den flera gånger ökande styvheten kombinerad med bibehållen förmåga till böjlighet har ett betydande ekonomiskt värde, bland annat i form av ökand fjäderkraft per godsmängd fjäder, förutom värdet i alla de nya applikationer som möjliggöres i de olika utföringsformerna.

Genom att uppfinningen innefattar ett flertal olika parametrar som kan varieras, såsom präglingsdjup, fasförskjutning, båglängd, grundformens kupningsradie samt eventuell asymmetrí hos präglingen relativt noll- planet, skapas enligt uppfinningen stora möjligheter att tillskapa material med olika önskvärda egenskaper, exempelvis fjädrar med specifika fjäderparametrar eller material som har extrem styvhet men som ändå kan böjas utan att bestående deformeras. De senare egenska- perna illustreras även av Fig. 15 och Fig. 16, som visar spännings- fördelningarna i band enligt utföringsform II respektive utföringsform VI då banden utsätts för böjande moment. I diagrammen i Fig. 15 och 1O 15 20 25 30 35 470 229 15 Fig. 16 har områden med samma spänníngsnivåer markerats. Man kan av dessa diagram uttolka att spänningarna är fördelade på ett fördelak- tigt sätt över bandets yta, vilket innebär att banden inte är knäckningskänsliga.

Claims (14)

lO l5 20 25 30 35 470 229 16 PATENTKRAV

1. Material i form av band, plåt, folie, ark, skiva eller motsvarande som är försett med korrugering eller prägling för att öka materialets styvhet men samtidigt göra det möjligt att böja materialet väsentligt utan att överskrida dess sträckgräns, dvs utan att orsaka bestående deformation, vilken korrugering eller prägling utgörs av åsar (2a, 2b, 2c...2n) omväxlande med dalar (3a, 3b, 3c...3n), vilkas höjdkurvor, inom området för en tänkt remsformad zon av materialet, bildar bågar då de projiceras på ett XY-plan i ett tredimensionellt koordinat- system, där X-riktningen sammanfaller med den korrugerade zonens längsriktning, Y-riktningen sammanfaller med den kurrugerade zonens breddriktning, och Z-riktningen är vinkelrät mot XY-planet, medan snitt i YZ-planet bildar ett vågmönster bestående av vågor som oscillerar i Z-riktningen, k ä n n e t e c k n a t av att båghöjden (B) hos de på XY-planet projicerade bågarna, varvid med båghöjd (B) förstås bågarnas utsträckning i Y-riktningen inom nämnda zon, är åtminstone lika stor eller större än våglängden (L) hos nämnda vågor som oscillerar i Z-riktningen.

2. Material enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att bågarna utgörs av parabler.

3. Material enligt något av kraven l-2, k ä n n e t e c k n a t av att det har åtminstone två parallella zoner, vilka var och en uppvisar nämnda bågformade korrugeringsmönster.

4. Material enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att åsarna och dalarna är bågformade åt samma håll i de korrugerade zonerna.

5. Material enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att åsarna och dalarna är bågformade åt olika håll i det fall antalet korrugerade zoner är mer än en, respektive bågformade växelvis åt olika håll i det fall antalet korrugerade zoner är fler än två, det vill säga i meanderliknande form. lO 15 20 25 30 35 470 229 17

6. Material enligt något av kraven 3-5, k ä n n e t e c k n a t av en zon mellan de korrugerade zonerna, vilken icke är korrugerad eller åtminstone icke uppvisar några bågformade korrugeringar.

7. Material enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t av att åsarna och dalgångarna planar ut i materialets kanter (8').

8. Material enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a t av att korrugeringen är överlagrad på en grundform hos materialet, vilken grundform är krökt i X-Z planet i ett tredimensionellt koordinatsys- tem, där X-riktningen sammanfaller med den korrugerade zonens längs- riktning, Y-riktningen sammanfaller med den korrugerade zonens bredd- riktning, och Z-riktningen är vinkelrät mot X-Y-planet.

9. Material enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att grundformen hos materialet i nämnda plan bildar en båge, dvs är kupad, inom varje korrugerad zon.

10. Material enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att materialet är kupat åt olika håll inom området för närliggande korrugerade zoner, så att materialets grundform i nämnda plan har väsentligen S-form i det fall materialet uppvisar två korrugerade zoner, respektive har en upprepad bågform i det fall materialet uppvisar fler än två korruge- rade zoner.

11. ll. Material enligt något av kraven 1-10, vid vilket materialets centrumlinje bildar en vågformad svängningskurva i ett symmetriplan till nämnda zon eller zoner sammanfallande med nosen på åsarnas båg- form, varvid svängningskurvans amplitud (A) motsvarar kurrugerings- djupet, k ä n n e t e c k n a t av att för korrugeringsdkjupet gäller uttrycket 0,5 T < A < 2 T, där A = korrugeringsdjupet, och T = materialets godstjocklek. 10 15 20 25 30 35 470 229 18

12. Material enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att godset består av kallvalsat, härdat och anlöpt stål med en tjocklek (T) av 0,01-1,0 mm, företrädesvis en tjocklek av 0,05-0,2 mm.

13. Material enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det uppvisar två zoner med bågforamde korrugeringsmönster och mallan dessa zoner en zon ned ett präglingsmönster avsett för magnetoresistiv avläsning.

14. Material enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att åstopparna och dalbottnarna ligger asymmetriskt förskjutna i förhållande till materialets medelnivå.