SE514264C2 - Ett kommunikationssystem - Google Patents

Description

25 30 514 264 2 (MSC) eller liknande. Alla radiotransmissioner i systemet görs över ett särskilt radiogränssnitt som möjliggör radiokommunikation mellan de bärbara radioenhetema och basstationema.

Det cellulära radiokommunikationssystemet täcker ett visst geografiskt område.

Detta område är vanligtvis uppdelat i celler eller regioner. En cell innefattar vanligt- vis en basstation samt de radioenheter med vilka basstationen kommunicerar. Cellen som är förknippad med den särskilda basstationen med vilken en radioenhet kom- municerar kallas vanligtvis för den betjänande cellen.

Till varje cell fördelas en eller flera röst/data- och/eller trafik/styrkanaler. Observera att "kanal" kan avse en särskild bärarfrekvens i ett analogt system, exempelvis AlVIPS, en särskild bärar/luck-kombination i ett hybrid-TDMA/FDMA-system, exempelvis GSM eller en eller flera tilldelade koder i ett DS-CDMA-system.

Det cellulära radiokommunikationssystemet tillhandahåller vanligtvis en flerdestinationsutsändningskanal (broadcast channel), på vilken alla radioenheter kan lyssna till systeminformation från basstationer eller mäta signalstyrka och/eller signalkvalitet vid regelbundna intervall. En sådan kanal kallas för flerdestinationsutsändningsstyrkanal (Broadcast Control Channel) i GSM, och sök- eller accesskanal, (Page or Access Channel) i D-AMPS.

Processen att byta celler under ett samtal kallas ofia för hand-off. Så snart som en av granncellerna (neighbouring cells) anses ha en bättre signal-styrka/kvalitet än den betjänande cellen, exempelvis genom signalmätningar på flerdestinationsutsändingskanalen, görs en hand-off till den särskilda grarmcellen.

Förmågan att flytta omkring, byta celler och förbindelser över radiogränssnittet när radioenheten är påslagen eller befinner sig i något slags passningstillstånd, men inte är engagerad i ett samtal kallas för strövning (roaming). När radioenheten strövar 10 15 20 25 30 514 264 3 lyssnar den till flerdestinationsutsändingskanalen eñer information om systemet, exempelvis i vilket särskilt område av systemet som radioenheten för tillfället befinner sig.

Idag utvecklas ett antal lågeffekts- och billiga radiogränssnitt mellan radioenheter och deras tillbehör. Avsikten är att ersätta kablarna eller de infraröda länkarna, t.ex. mellan en dator och en skrivare, med en kortdistansradiolärtk (en trådlös länk) som bildar ett lokalt radionät.

Ett lämpligt frekvensband för ett sådant radiogränssnitt är 2,4 GHz ISM-bandet (the Industrial-Scientific-Medical band), vilket sträcker sig från 2,400-2,483 GHz i USA och Europa och från 2,471-2,497 GHz i Japan. Detta fifelcvensband är globalt till- gängligt, licensfritt och öppet för alla radiosystern.

Det finns vissa regler som varje radiosystem måste följa om de skall använda detta ISM-band, exempelvis i ETSI-standarden ETS 300328. Synkronisering mellan olika sändare i ett radiosystem som använder ISM-bandet är inte tillåtet. Synkroniserin g är givetvis tillåtet mellan en sändare och en mottagare, exempelvis när två radio- enheter kommunicerar med varandra. En arman regel anger att fiekvensspridning måste användas för ett radiogränssnitt som använder ISM-bandet. IEEE 802.11 är ett exempel på en specifikation som utnyttjar ISM-bandet.

Ett exempel på ett sådant radiogränssnitt kallas Bluetooth (se Telecommunications Technology Journal "Ericsson Review", nr 3 1998, med artikeln "BLUETOOTH- The universal radio interface for ad hoc, wireless connectivity" av Jaap Haartsen).

Bluetooth är ett världsomfattande radiogränssnitt som verkar inom ISM-bandet och möjliggör att bärbara elektroniska anordningar kan törbindas och kommunicera trådlöst via kortdistansnät avsedda för detta ändamål (lokala radionät). Bluetooth använder en frekvenshoppspridningsspektrumsteknik (F H-CDMA) där fifekvensbandet delas in i flera hoppkanaler. Under en förbindelse hoppar 10 15 20 25 30 514 264 4 radioenheter med Bluetooth-sändtagare fiån en kanal till en annan på ett pseudoslumpmässigt sätt. Varje kanal är indelad i ett antal luckor i en tidsindelad multiplexeringsplan, där olika hoppfiekvenser används för varje lucka.

En radioenhet med Bluetooth kan samtidigt kommunicera med upp till sju andra radioenheter i ett litet lokalt radionät kallat ett pikonät. Varje pikonät upprättas genom en unik frekvenshoppningskanal, d.v.s. alla radioenheter i ett särskilt pikonät delar samma frekvenshoppningsplan. En radioenhet fungerar som en härskare (master) som styr trafiken i pikonätet, och de andra radioenhetema i pikonätet fungerar som slavar. Vilken radioenhet som helst kan bli en härskare, men endast en härskare kan existera samtidigt i ett pikonät (ofia den som initierar förbindelsen).

Det är ofia den radioenhet som initierar förbindelsen som uppträder som härskare.

Vilken radioenhet som helst kan ändra sin roll från slav till härskare eller vice versa (ett slav-till-härskarbyte eller härskare-till-slavbyte). Varje radioenhet i pikonätet använder härskaridentiteten och en realtidsklocka för att spåra hoppkanalen.

Följaktligen måste slavarna informeras om identiteten och härskarens klocka innan de kan kommunicera med härskaren.

Bluetooth stöder både förbindelser som avser punkt-till-punkt (härskare till en slav) och punkt-till-flerpunkt (härskare till ett antal slavar). Två slavar kan endast kommunicera med varandra via en härskare eller genom att ändra en av slavarna till en härskare genom ett slav-till-härskare-byte.

Det fmns ingen hopp- eller tidssynkronisering mellan radioenheter i olika pikonät, men alla radioenheter som deltar i samma pikonät är hoppsynkroniserade med en frekvenshoppningskanal samt tidssynkroniserade så att de kan sända och mottaga vid rätt tillfälle. Detta bestrider inte reglerna för icke-synkronisering mellan sändare i ISM-bandet, efiersom det är endast en radioenhet som sänder i varje tidsögonblick i pikonätet. 10 15 20 25 30 514 264 5 En radioenhet kan uppträda som en slav i flera pikonät. Detta uppnås genom att använda den tidsindelade multiplexeringsplanen för kanalema, då exempelvis ett första pikonät besöks i en första tidslucka och ett andra pikonät besöks i en tredje tidslucka. Det finns tre olika tidsluckor på varje kanal där varje tidslucka är delad i två delar, en del för sändning och en del fór mottagning.

Det finns ingen flerdestinationsutsändingskanal (exempelvis en flerdestinationsutsändingsstyrkanal , Broadcast Control Channel, i GSM) i Bluetooth på vilken radioenheter, vilka inte är eller ännu inte har blivit förbundna till ett Bluetooth-pikonät, kan lyssna till systeminformation, "hitta" en basstation eller mäta si gnalstyrkan.

Eftersom Bluetooth är konstruerad att ersätta kablar eller infraröda länkar mellan olika elektroniska utrustningar behöver inget stöd för strövning eller hand-off inte- greras i radiogränssnittet. Så snart som en radioenhet som är ansluten till ett pikonät flyttar utom härskarens radiotäckning förlorar radioenheten sin förbindelse (samtalet).

Sammanfattning* Ett flertal problem inträffar när lokala radionät, vilka använder radiogränssnitt som är osynkroniserade med varandra och inte har någon flerdestinationsutsändingsstyrkanal, skall forbindas till, och användas som ett cellulärt radiokommunikationssystem.

En radioenhet som är påkopplad i ett lokalt radionät kan inte anslutas till systemet med hjälp av en flerdestinationsutsändingskanal.

En radioenhet som har upprättat en länk till ett lokalt radionät kan inte nå, eller nås fiån, ett annat lokalt radionät. 10 15 20 25 30 514 264 En radioenhet kan inte ströva eller genomföra hand-off till ett nytt lokalt radionät när den har flyttat utanför det lokala radionät som den först vari förbindelse med.

Systemet kan inte mäta si gnal-styrkan/kvaliteten fiän, och hålla reda på, närbelägna (neighbouring) lokala radionät för att kunna utföra högkvalitetsströvning och hand- off En radio-nod/basstation från ett lokalt radionät kan inte upprätta en länk med en radioenhet i ett närbeläget lokalt radionät.

I betraktande av det ovannämnda är ett primärt ändamål hos föreliggande uppfin- ning att åstadkomma förfaranden och organ för att skapa ett cellulärt radiokom- munikationssystem utifrån ett antal lokala radionät, där varje nät utnyttjar ett radio- gränssnitt som inte har någon flerdestinationsutsändingskanal, eller är osynkroniserad i förhållande till de andra radiogränssnitten i systemet. Exempelvis förfaranden och organ för att ansluta en radioenhet till systemet, upprätthålla förbindelsen med systemet samt tillhandahålla mätnings-, strövnings- och hand-off- möjligheter.

Enligt en första aspekt av föreliggande uppfinning finns det ett förfarande för att ansluta en radioenhet till ett cellulärt radiokommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät som utnyttjar radiogränssnitt som är osynkroniserade med varandra.

Enligt en andra aspekt av föreliggande uppfirming finns det ett förfarande för att upprätthålla en förbindelse med en radioenhet i ett cellulärt radiokommunikations- system innefattande ett antal lokala radionät som utnyttjar radiogränssnitt som är osynkroniserade med varandra. 10 15 20 25 30 514 264 flfilßëflä~ïlšëixiiißšš 7 Enligt en tredje aspekt av föreliggande uppfinning finns det ett förfarande för insam- ling av data för en grarmlista (neighbouring list) i ett cellulärt radiokommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät som utnyttjar radiogränssnitt som är osynkroniserade med varandra.

Enligt en fjärde aspekt av föreliggande uppfinning finns det ett förfarande för be- räkning av realtidsklockan hos en första radionod i en andra radionod i ett cellulärt radiokommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät som utnyttjar radio gränssnitt som är osynkroniserade med varandra.

Enligt en femte aspekt hos föreliggande uppfinning finns det ett förfarande för sam- ordning av användningen av tidsluckor i olika lokala radionät i ett cellulärt radio- kommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät som utnyttjar radio- gränssnitt som är osynkroniserade med varandra.

Ett system enligt föreliggande uppfinning innefattar en styrenhet som är förbunden med ett antal lokala radionät och som tillhandahåller de grundläggande organen (basic means) hos ett cellulärt radiokommunikationssystem.

En styrenhet enligt föreliggande uppfinnin g är förbunden med ett antal lokala radio- nät för att tillhandahålla de grundläggande organen för ett cellulärt radiokom- munikationssystem.

En fördel med föreliggande uppfinning är att det är möjligt att ansluta och upprätt- hålla en radioenhet, som kopplas på i det celluläraIradiokommunikationssystemet, utan hjälp av någon flerdestinationsutsändingskanal.

En annan fördel är att det är möjligt att åstadkomma strövning och hand-off mellan lokala radionät som har radiogränssnitt som är osynkroniserade med varandra. 10 15 20 25 30 514 264 s ift%tti«fiÅL@§Él =«.fri 8 Ännu en fördel är att det är möjligt för en radionod i ett lokalt radionät att få kontakt med en radioenhet i ett armat närbeläget lokalt radionät.

Ytterligare en fördel är att si gnaleringen i respektive lokalt radionät kan samordnas för att underlätta kommunikation mellan lokala radionät. Ännu en fördel är att det är möjligt för systemet att hålla reda på närbelägna lokala radionät till varje radioenhet.

Kort beskrivning av ritningar-na Fig. l visar ett blockschema över en första utíöringsform av ett cellulärt radiokom- munikationssystem enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar ett flödesschema över ett första förfarande enligt föreliggande uppfm- ning.

Fig. 3 visar ett flödesschema över en första utföringsforrn av ett andra förfarande enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 4 visar ett exempel på en BRFP-kandidatlista enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 5 visar ett exempel på en grannlista enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 6 visar ett flödesschema över en andra utföringsform av det andra förfarandet enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 7 visar flödesschema över en första utföringsforrn av ett tredje förfarande enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 514 264 9 Fig. 8a-b visar ett blockschema över ett sökningsscenario enligt föreliggande upp- ñnning.

Fig. 9 visar ett flödesschema över ett fjärde förfarande enligt föreliggande uppfin- ning.

Fi g. 10 visar ett flödesschema över ett femte förfarande enligt föreliggande uppfin- ning.

Fig. lla visar okoordinerade tidsluckor i två lokala radionät.

Fig. llb visar koordinerade tidsluckor i två lokala radionät enligt föreliggande upp- finning.

Fig. 12 visar ett blockschema över en andra utföringsfonn av ett cellulärt radiokom- munikationssystem enligt föreliggande uppfinning.

Fig. l3a visar ett schematiskt bloeksehema över en första utföringsform av en styr- nöd enligt föreliggande uppfinning.

Fig. l3b visar ett schematiskt blockschema över en andra utföringsfonn av en styr- nod enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 14 visar ett schematiskt blocksehema över en radionod enligt föreliggande upp- firming.

Detaljerad beskrivning av utñringsformer Såsom tidigare konstaterades hänför sig föreliggande uppfinning till ett cellulärt radiokommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät (pikonät). 10 15 20 25 30 514 264 10 Fig. l visar ett blockschema över en första utföringsforrn av ett cellulärt radiokom- munikationssystem 100 som utnyttjar föreliggande uppfinning. Systemet 100 inne- fattar en stymod (BCCFP) 108 som är ansluten till fyra radionoder (BRFP) 104-107.

BRFP 105 betjänar två radioenheter (BPP) 101, 102 och BRFP 107 betjänar en radioenhet (BPP) 103. BRFP 105 och de två BPP 101, 102 utnyttjar ett radiogränssnitt, för att möjliggöra kommunikation mellan dem, och bildar ett törsta pikonät 109 (ett forsta lokalt radionät). BRFP 107 och BPP 103 utnyttjar samma radiogränssnitt och bildar ett andra pikonät 110 (ett andra lokalt radionät).

Radiogränssnittet som används i pikonätet 109 är inte synkroniserat med radiogränssnittet som används i pikonätet 110.

Styrnoden 108 kan fórbindas med ett PSTN (Public Switched Telephone Network) och/eller ett PLMN (Public Land Mobile Network) såsom visas genom det streckade molnet 112. Stymoden 108 kan också förbindas med andra styrnoder för att bilda ett större cellulärt radiokommunikationssystem än vad som visas i fig. 1.

Detta system 100 kommer att beskrivas mer i detalj i slutet av denna beskrivning.

Fig. 2 visar ett flödesschema över ett första förfarande enligt föreliggande uppfin- ning för att ansluta BPP 101 till det cellulära radiokommunikationssystemet 100 i fig. 1. Anslutning av en BPP betyder att det cellulära systemet blir medvetet om att en ny radioenhet är påkopplad i systemet, var i systemet den nya radioenheten är placerad, om den nya radioenheten är godkänd att använda systemet, samt att registrera den nya radioenheten i systemet.

Enligt ett steg 201 upprättar BPP 101 en länk med BRFP 105 så att den blir en del av det första pikonätet 109 i fig. 1. BPP avsöker efter flera BRFP inom sitt radio- täckningsorriråde, vid regelbundna intervall, genom att sända fórfrågningssigrialer (LC_INQUIRY) som irmefattar identiteten och realtidsklockan hos BPP 101. BRFP i radioorrlrådet svarar genom att sända bekräftelsesigrialer (LCIHSBRFP) innefat- 10 15 20 25 514 264 ll tande deras identitet och realtidsklockor till BPP 101. BPP 101 kan sedan välja ut en av dessa BRFP, i detta fall BRF P 105, och sända en söksignal (LC_PAGE) till den utvalda BRFP och upprätta länken. BPP 101 antar rollen som härskare och BRFP 105 tar rollen som en slav. BRFP 105 mottar identifieringsdata från BPP 101, exempelvis IEEE-identiteten och/eller om radioenheten 101 är utrustad med ett SIM-kort, IMSI-identiteten. BRFP 105 tar också emot information som avser den tjänstegrupp (class of service) som tillhandahålls av BPP 101, autenticering, och som tidigare fastslogs, realtidsklockan hos BPP 101, vilken behövs för att beräkna frekvenshoppsekvensen BRF P 105.

BPP 101 tar den forsta kontakten, genom LC_INQUIRY, med BRFP 105 innan den kan detektera någon signal från BRFP 105. BRFP 105 behöver åtminstone veta identiteten hos BPP 101 (mottagen av LC_INQUIRY) för att kunna sända en signal som BPP 101 kan detektera. Detta eftersom det inte finns någon flerdestinationsutsändingsstyrkanal i radiogränssnittet som utnyttjas i systemet 100.

Enligt ett steg 202 utför BRFP 105 en Bluetooth-autenticering (LMP-Bluetooth- Authentication). Detta genomförs mellan Bluetooth-kretsarna i BRFP 105 och BPP 101 på ett känt sätt.

Enligt ett steg 203 vidarebefordrar BRFP 105 informationen samt identifierings- datan som mottogs i steg 201 till BCCFP 108.

Enligt steg 204 identifierar BCCFP 108 BPP 101 med hjälp av identifieringsdatan.

Enligt steg 205 autenticerar BCCFP 108 BPP 101. Exempelvis kan den kända autenticeringsteknik som används i GSM användas for denna autenticering. IEEE- identiteten med ytterligare autenticeringsinformation kan också användas. 10 15 20 25 514 264 12 Enligt steg 206 registrerar BCCFP 108 identiteten hos BPP 101 i systemet. Detta betyder att BPP 101 har upprättat en förbindelse med systemet 100 och är redo att mottaga inkommande samtal etc.

Enligt steg 207 initierar BRFP 105 ett härskar-slav-byte så att BRFP 105 blir härskaren och BPP 101 blir slaven.

Enligt steg 208 ställer BRFP 105 BPP 101 i ett parkerat tillstånd genom att sända ett parkeringskommando. Detta betyder att BPP 101 kommer att avsluta länken till BRFP 105, men fortfarande vara aktiv och lyssna efter signaler fi'ån BRFP 105 (härskaren) så att den återigen kan återupprätta länken till BRFP 105. Detta betyder att om det maximala antalet BPP i ett pikonät är 7 och BPP 101 var den 7:e kan en ny BPP ansluta sig till pikonätet efter att BPP 101 ställs i parkeringstillståndet.

Fig. 3 visar ett flödesdiagram över ett andra förfarande, enligt föreliggande uppfin- ning, för att upprätthålla förbindelsen till BPP 101 i det cellulära radiokommunika- tionssystemet 100 i fig. 1 efter att BPP 101 har blivit anslutet till systemet.

Enligt ett steg 301 upprättar BRFP 105 (härskaren) en fyrsignalering (beacon signalling) till BPP 101 (slaven) vid jänmt fördelade tidsögonblick (fyrintervall).

Detta betyder att BPP 101 tar emot signaler från BRFP 105 vid fyrintervallen.

Denna fyrsignal (beacon signal) kan exempelvis innefatta parametrar som aktiverar en parkerad slav (t.ex. en kanalaccesskod avsedd för BPP 101), omsynkroniserar parkerade slavar eller medger att vissa slavar kan få access till kanalen. Denna signal kan alternativt också innefatta information som avser hur upptagen BRFP 105 Fyrsignalen sänds till ett antal särskilda radioenheter, i detta fall BPP 101, och inte till alla radioenheter inom radionodens radioräckvidd, såsom är fallet i en flerdestinationsutsändingskanal. Fyrsignalen är avsedd som ett hjälpmedel för en 10 15 20 25 30 514 264 13 härskare att upprätthålla länken med slavar som inte är aktiva i några transmissioner och om så behövs aktivera parkerade slavar (se steg 208 ovan).

Om, i enlighet med steg 302, BPP 101 är i parkerat tillstånd fortsätter förfarandet med steg 303, armars fortsätter det med steg 304.

Enligt ett steg 303 aktiverar BRFP 105 den parkerade BPP 101 genom att sända en sökning (page) med identiteten hos BPP 101. Detta kan göras vid järrmt fördelade tidsögonblick.

Enligt steg 304 mäter BPP 101 en si gnalparameter, exempelvis signalkvaliteten eller signalstyrkan, på fyrsignalen fitån BRFP 105. BPP 101 sänder denna mätning till BRFP 105 i en resultatsignal.

Enligt steg 305 mäter BRFP 105 signalparametern på en eller flera signaler från BPP 101, exempelvis resultatsignalen i steg 304. BRFP 105 vidarebefordrar mät- ningarna i steg 304 och 305 till BCCFP 108, som sparar dem i en BRFP- kandidatlista. Fig. 4 visar ett exempel på en sådan lista. BRFP 105 ställer BPP 101 i parkerat tillstånd igen om BPP 101 var i parkerat tillstånd i steg 302.

Enligt steg 306 kontrollerar BCCFP 108 om det finns en grannlista för BRFP 105 sparad i BCCFP. Om inte, fortsätter förfarandet med steg 701 enligt fig. 7 för att skapa en sådan lista. Grannlistan för BRFP 105 innefattar information om vilka ytterligare BRFP i systemet som en BPP, som är ansluten till BRF P 105 i pikonätet 109, skall kunna lyssna på. Fig. 5 visar ett exempel på en sådan grannlista för BRFP 105, där BRFP 104 och 106 listas som grarmar.

Enligt steg 307 befaller BCCF P 108 BRFP 104 och 106 i grannlistan att söka BPP 101, aktivera BPP om så behövs, upprätta en fyrsignalering och genomföra mätningar enligt steg 301-305. Om en BRFP på grannlistan är ofönnögen att 10 15 20 25 514 264 .r Üï-líffïl 14 upprätta en länk till BPP 101 (BPP 101 kan temporärt vara utom räckhåll) kommer den fortsätta att söka BPP 101 så länge som BPP 101 förblir i det pikonät 109 som associeras med BRFP 105. BRFP 104 och 106 på grannlistan kan söka (nå) BPP 101 tack vare BCFP 108 vilken sprider identiteten hos BPP 101 till BRFP.

Dessa tre BRFP 104, 105 och 106 kommer nu att ha pågående fyrsignalering med BPP 101. BRFP 104 respektive 106 kommer att mäta en eller flera signalparametrar, exempelvis si gnalkvalitet och/eller signalstyrka, från BPP 101 närhelst de har ledig kapacitet för det. Som ett alternativ, om BPP 101 befmner sig i parkerat tillstånd, kan en BRFP, t.ex. BRFP 105, aktivera BPP 101, ta emot mätningar från BPP och desaktivera BPP inom ett kort intervall, och de andra BRFP, exempelvis BRFP 104 och 106 kan göra samma sak men inom ett längre intervall för att reducera signale- ringen inom systemet. Om detta är fallet kan BPP utföra mätningar på BRFP 104 och 106 samtidigt som på BRFP 105 och sända dessa mätningar till BRFP 105 vid de kortare intervallen.

Fi g. 6 visar ett flödesscherna över en andra utföringsforrn av det andra förfarandet där mätningarna i steg 304 och 305 utfördes under ett pågående samtal. Detta betyder att steg 304 och 305 enligt tig. 3 kan ersättas av de följande stegen.

Enligt ett steg 601 sänder BRFP 105 information till BCCFP 108 beträffande den exakta klockinformationen och hoppsekvensen som används för samtalet/länken till BPP 101.

Enligt ett steg 602 vidarebefordrar BCCFP 108 informationen som togs emot i steg 601 till BRFP 104 och 106, d.v.s. till alla ytterligare BRFP på grarmlistan för BRFP 105. 10 15 20 25 30 514 264 15 Enligt ett steg 603 mäter BRFP 104 och 106 signalstyrkan och/eller signalkvaliteten på det pågående samtalet mellan BRFP 105 och BPP 101, t.ex. i en separat mottagare i de BRFP som är avsedda för övervakning (t.ex. mätning).

Enligt ett steg 604 sänder BRFP 104 och 106 den uppmätta signalstyrkan och/eller signalkvaliteten till BCCFP 108, vilken sparar dessa mätningari BRFP- kandidatlistan för BRF P 105.

Stegen 601-604 kan i en tredje utföringsforrn av det andra förfarandet (icke visat) användas som ett komplement till steg 304 och 305 i stället för att ersätta dem. Detta betyder att stegen 601-604 utförs efter steg 507 i fig. 3.

Om länken mellan BPP 101 och BRFP 105 blir dålig kan det andra förfarandet fort- sätta att utföra strövning såsom beskrivs nedan (icke visat i några flödesscheman).

Länkströvningarna från BRFP 105 till BRFP 104, i enlighet med BRFP- kandidatlistan för BRFP 105, har den bästa signalstyrkan och/eller signalkvaliteten för ögonblicket (se fig. 4). Detta betyder att BCCFP 108 utväljer den nya BRF P för strövning med hjälp av BRFP-kandidatlistan. Detta urval kan, som ett altemativ eller som ett komplement, göras vid ledig kapacitet i de närbelägna BRFP.

Om BPP 101 inte svarar på någon signalering från BRFP 104, t.ex. en söksignal, kan det andra förfarandet upphöra genom att avregistrera BPP 101 såsom beskrivs nedan (visas inte i några flödesscheman).

BRF P 104 sänder ett avregistrerat meddelande (UNREG) till BCCFP 108 beträffan- de en lärikförlust till BPP 101.

BCCFP 108 reglerar om någon annan BRF P, t.ex. BRFP 105 och 106, har en på- gående fyrsignalering med, BPP 101. Detta görs t.ex. genom att kontrollera BRFP på 10 15 (20 25 30 514 264 16 grannlistan. BCCFP 108 avregistrerar BPP 101 i systemet (alla länkar förlorade till BPP 101) om ingen BRFP i systemet har en pågående fyrsignalering med BPP 101.

Om ett systempåbörjat hand-off skall genomföras kan det andra förfarandet fortsätta med ett hand-off såsom beskrivs nedan (icke visat).

BCCFP 108 utväljer en ny BRFP fiån grannlistan på BRFP 104 och befaller den utvalda BRFP, t.ex. BRFP 105, att påbörja hand-off.

Om en BPP-påbörjad hand-off skall kunna genomföras kan det andra förfarandet fortsätta med ett hand-off såsom beskrivs nedan (icke visat).

BPP 101 upprättar en ny länk med BRFP 105 vilken, i enlighet med BRFP-kandi- datlistan för BPP 101, har den högsta si gnalstyrkan och/eller signalkvaliteten.

BRFP 105 befaller BCCFP 108 att dirigera samtalet till BRFP 105. Följaktligen förbinds både BRFP 104 respektive 105 med BPP 101 för ett kort ögonblick.

BRFP 105 påbörjar en avslutning av länken från BRFP 104 till BPP 101 när den nya länken är upprättad. Detta görs via BCCFP 108.

Fig. 7 visar ett flödesschema över ett tredje förfarande enligt föreliggande uppfin- ning för insamling av data för en grannlista för respektive BRFP i det system som används t.ex. i det andra förfarandet ovan. Den insamlade datan används för att skapa och uppdatera grannlistorna för respektive BRFP. Såsom tidigare har fastslagits innefattar grannlistan för BRFP 105 information om vilka ytterligare BRFP i systemet som BPP 101 i pikonätet 109 kan höra. Detta kan exempelvis genomföras när ett nytt system körs för första gången, när nya BRFP tillförs till systemet, vid särskilda intervall, eller när en eller flera BRFP flyttas till en ny plats inom systemet. 10 15 20 25 30 514 264 17 Enligt ett steg 701 sänder alla BRFP i systemet 100 en söksignal (LC_PAGE) till BPP 101, se fig. 8a. BRFP har givits identiteten för BPP 101 fi'ån BCCFP 108 vilken också kan påbörja detta steg.

Enligt ett steg 702 sänder BPP 101 en svarssigrial (BRFP_sa1ne_time-listan) till BRFP 105. Svarssignalen innefattar information beträffande vilken BRFP som BPP 101 kan höra (t.ex. detektera en söksignal från) samtidigt och, som ett altemativ, även signalstyrkan på den detekterade söksignalen (LC_PAGE). Denna svarssignal kan sändas varje gång en ny BRFP har upprättat fyrsignalering med BPP 101 (t.ex. i steg 307).

Enligt ett steg 703 vidarebefordrar BRFP 105 den informationen som mottogs i steg 702 till BCCF P 108. BCCF P 108 insarnlar denna information och skapar grarmlistan för BRF P 105 genom att registrera de BRFP (förutom BRFP 105) som BPP 101 har hört i steg 702, som grarmar till BRFP 105, eller om en sådan lista redan existerar, således uppdatera grarmlistan. Detta kan exempelvis göras genom att tillföra "nya" närbelägna BRF P innefattade i svarssigrialen (BRFP_same_time-1istan) men inte registrerade i grannlistan, samt radera "gamla" närbelägna BRFP som är registrerade i grarmlistan men inte innefattade i svarssigrialen. En fördröjning kan användas för raderingen av BRFP i grannlistan för att undvika radering av BRFP som för tillfället är utom räckhåll för sökningen. Som ett exempel måste en viss BRFP på listan undantas från två eller flera på varandra följande svarssignaler som mottagíts i enlighet med steg 702 innan de avlägsnas från grannlistan.

BCCF P 108 kan nu styra signaler till den BRFP som betjänar en särskild BPP i systemet samt dess närbelägna BRFP, exempelvis för söksignaler, med hjälp av grannlistan, vilken minskar si gnaleringen inom systemet såsom framgår av fig. 8b.

Detta förbättrar prestandan hos systemet. 20 25 30 514 264 18 Fig. 9 visar ett flödesschema av ett fjärde förfarande enligt föreliggande uppfinning där realtidsklockan hos en BRFP i ett pikonät beräknas av en BRFP i ett annat piko- nät, exempelvis beräknas realtidsklockan hos BRFP 105 av BRFP 106, se fig. 1.

Detta förfarande genomförs företrädesvis när mer än en BRFP (ifrån olika pikonät) har upprättat en länk med en och samma BPP. I stegen nedanför har både BRFP 105 och BRFP 106 i systemet 100 upprättat en länk med BPP 102.

Enligt ett steg 901 beräknar BRFP 105 ett första differensvärde för realtidsklockan (A1_CLOCK) mellan BPP 102 och sin egen realtidsklocka (clock_BPP102- c1ock_BRFP105).

Enligt ett steg 902 sänder BRFP 105 det beräknade A1_CLOCK-värdet till BCCFP 108 vilken sparar det i en synklista eller altemativt i en grannlista.

Enligt ett steg 903 beräknar BRFP 106 ett andra differensvärde för realtidsklockan (A2_CLOCK) mellan BPP 102 och sin egen klocka (Clock_BPP102- C1ock_BRFP106).

Enligt ett steg 904 sänder BRFP 106 det beräknade A2_CLOCK-värdet till BCCFP 108 vilken sparar det i synklistan. Alternativt kan BCCFP 108 fördela AI_CLOCK- och A2_CLOCK-värdena till BRFP 104, 106 och 107.

Enligt ett steg 905 beräknar BCCFP 108 differensvärdet för realtidsklockan hos BRFP (A3_CLOCK), mellan BRFP 106 och BRFP 105 (Clock_BRFP105- C1ock_BRFP105), enligt följande ekvation: A3_CLOCK = A1_CLOCK-A2_CLOCK = [C1ock_BPP102-Clock_BRFP105] - [C1ock_BPP102-C1ock_BRFP106] = - Clock_BRFP105 + C1ock_BRFP106 = C1ock_BRFP 106-C1ock_BRFP 1 0 5 20 25 30 514 264 ,;=¿ _i¿ífÄ-{¿ifi;èlXäf 19 A3_CLOCK-värdet sparas i synklistan.

Om, i enlighet med steg 906, BCCFP vill att BRFP 106 upprättar en länk med BPP 101 i det närbelägna pikonätet 109, exempelvis upprättar fyrsignalering enligt steg 305, fortsätter förfarandet med steg 907 nedan, annars avslutas det. i Enligt steg 907 sänder BCCFP 108 A3_CLOCK-värdet till BRFP 106 och befaller BRFP 106 att sända en LC_PAGE till BPP 101.

Enligt ett steg 908 beräknar BRFP 16 realtidsklockan hos BRFP 105 (Clock_BRFP105), till vilken BPP 101 lyssnar, exempelvis under parkering eller aktivt tillstånd. Varje BPP i ett pikonät använder huvudklockan (t.ex. en BRFP- klocka) för att spåra den gemensamma hoppkanalen i pikonätet när BPP har antagit rollerna som slavar. Om huvudklockan i ett aktuellt pikonät är känd kan följaktligen BPP i det aktuella pikonätet lätt nås fiån andra BRFP eller BPP på utsidan av det aktuella pikonätet så länge som de befinner sig inom radioräckvidden.

Clock_BRFP105 beräknas enligt följande ekvation: Clock_BRFP105 = A3_CLOCK - Clock_BRFP106 = Clock_BRFP106 - Clock_BRFP1()5 - Clock_BRFP106 = Clock_BRFP1()5 Enligt steg 909 sänder BRFP 106 en LC_PAGE till BPP 101 och upprättar en ny länk och ett nytt pikonät med BPP 101.

Beräkningen i steg 905 kan alternativt utföras i BRFP 106, såväl som beräkningen i steg 908, om BCCFP 108 sänder informationen beträffande realtidsdiíïerensema som är sparade i synklistan för BRFP 106.

Kort sagt, alla BRFP i det cellulära radiokommuníkationssystemet beräknar realtidsklockdifferensema mellan de BPP som de är förbundna med och deras egna 10 15 20 25 30 514 264 20 realtidsklockor. BRFP sänder realtidsklockdifferensema till BCCFP 108 där de används för beräkning av realtidsklockdifferensema hos BRFP mellan varje BRFP i systemet. En första BRFP som är förbunden med ett första pikonät kan sedan mycket noggrant och snabbt söka en andra BPP i ett andra pikonät (t.ex. för att upprätta ett nytt pikonät) med hjälp av realtidsklockdiñerensen hos BRFP, såsom beskrivs i steg 908.

Fig. 10 visar ett flödesschema av ett femte förfarande enligt föreliggande uppfinning för samordning av användningen av tidsluckor i varje pikonät som är förbundet med det cellulära radiokommunikationssystemet. Detta förfarande utförs företrädesvis då ett samtal pågår på en länk i ett pikonät och då således en tillgänglig tidslucka är upptagen.

Enligt ett steg 1001 beräknar BRFP 104-107 i systemet 100 realtidsklockdifferenserna, mellan de BPP som de är förbundna med och sina egna realtidsklockor, såsom i steg 901 och 903 enligt fig. 9.

Enligt ett steg 1002 sänder BRFP 104-107 de beräknade realtidsklockdifferenserna till BCCFP 108, såsom i steg 902 och 904 enligt fig. 9.

Enligt ett steg 1003 beräknar BCCFP 108 realtidsklockdifferenserna hos BRFP mellan BRFP 104-107, såsom i steg 905 enligt fig. 9, från realtidsklockdifferensema som mottogs i steg 1002.

Enligt ett steg 1004 utväljer BCCFP 108 realtidsklockan hos BRFP 104 som en referensklocka (ref_clock) för alla pikonät i systemet 100. Detta kan exempelvis göras genom att ge den första luckan från BRFP 104 tidsvärdet 0, varmed de andra BRFP ges ett offsetvärde enligt deras realtidsklockdiñerens med BRFP 104, vilken exempelvis adderas till eller subtraheras fi-ån deras egna realtidsklockor. 10 15 20 25 30 514 264 21 Enligt ett steg 1005 befaller BCCFP 108 alla BRF P i systemet 100 att använda, så långt det är möjligt, en tidslucka som är samordnad med ref_clock för signalering och nyttolast till deras respektive BPP.

Detta betyder att signaleringen i systemet 100 kan göras mer effektivt genom att öka sannolikheter-na för en snabb förbindelseuppkoppling mellan BPP och BRFP i olika pikonät, eftersom spärrade tidsluckor (blind_spots) kommer bli mer sällsynta. Dess- utom kommer den totala systemkapaciteten att öka.

Fig. lla visar okoordinerad trafik och signalering i pikonätet 109 och 107 i systemet 100. Det finns tre tidsluckor, var och en med ett sändningsparti och ett mottagnings- parti på hoppkanalen i varje pikonät som BPP och BRFP kan använda. BRFP 105 och BPP 101 kommunicerar på den första tidsluckan och BRFP 105 och BPP 102 kommunicerar på den andra tidsluckan i pikonätet 109, vilket betyder att den tredje tidsluckan ipikonätet 109 är ledig. BRFP 107 och BPP 103 kommunicerar på den tredje tidsluckan i pikonätet 110, vilket betyder att den första och den andra tids- luckan i pikonätet 110 år lediga. Om BRFP 107 vill söka BPP 102 ipikonätet 109 måste BRFP 107 använda den första eller den andra tidsluckan i pikonätet 110 (de som är lediga) men de motsvarande tidsluckorna i pikonätet 109 är inte lediga. Detta betyder att BRFP 107 inte kan nå BPP 102 på en gång samt måste vänta tills kom- munikationen på den första och den andra tidsluckan i pikonätet 109 avbryts. Följ- aktligen har två blind_spots 1 101 och 1102 uppstått.

Fig. 11b visar samma trafik och signalering som fig. 1 la, men samordnad enligt det femte förfarandet (fig. 10). Realtidsklockan hos BRFP 105 väljs som ref_clock och BRFP 107 har således samordnat sin trafik till BPP 103 så att BPP 102 kan nås genom en sökning P från BRFP 107 i den tredje tidsluckan. Den tredje tidsluckan i BPP 102 synkroniseras med den tredje tidsluckan i BRFP 107 genom att introducera en kort paus 1103 mellan den andra och den tredje tidsluckan i BPP 102. Detta bety- der att en del av utrymmet där nästa tidsluckai BPP 102 (den första på grund av 10 15 20 25 30 514 264 22 planeringen med tre tidsluckor) skall placeras används för den tredje tidsluckan.

Den första tidsluckan kan således inte användas för tillfället. Såsom fiamgår av fig. l1b är BRFP i respektive pikonät fortfarande inte synkroniserade med varandra.

Förfarandena enligt uppfinningen enligt fig. 2, 3, 6, 7, 9 och 10 kan fullständigt eller delvis realiseras som mjukvara i åtminstone en mikroprocessor.

Såsom tidigare har beskrivits visar fig. 1 ett blockschema över en forsta utförings- form av ett cellulärt radiokommunikationssystem 100 att utnyttja föreliggande upp- finning. BRFP i fi g. 1 är förbundna med BCCFP 108 via ett lokalt nät (LAN) 111.

Fig. 12 visar en alternativ förbindelse där varje BRFP är kretskopplat förbunden med en växel 1201, företrädesvis anordnad i BCCFP 108, via avsedda transmis- sionslinjer. BRFP kan som ett armat alternativ förbindas med BCCFP 108 via en eller flera radiolänkar, exempelvis en radio-LAN eller trådlös-LAN (WLAN).

Varje BRFP och BPP innefattar åtminstone en Bluetooth krets/chips för att utnyttja radiokommunikationen över Bluetooth-radiogränssnittet. Bluetooth-radiogränssnit- tet är ett exempel på ett radiogränssnitt som utnyttjas i små lokala radionät med kort räckvidd. Andra radiogränssnitt med liknande kännetecken kan också användas.

Systemet 100 kan exempelvis vara ett inomhussystem för cellulär radiokommunika- tion där det första pikonätet 109 är beläget i ett första rum och det andra pikonätet 110 är beläget i ett andra rum. BRFP 105 och 107 kan exempelvis vara persondato- rer (PC) med organ för radiokommunikation och anslutna till LAN 111. BPP 101 kan exempelvis vara en trådlös telefon, BPP 102 en laptop med organ för radiokom- munikation och BPP 103 en skrivare med organ för radiokommunikation. BRFP i 106 kan vara en telefon belägen i ett tredje rum och förbunden med LAN via led- ning. Om BPP 101 flyttas till det tredje rummet upprättar BRFP 106 och BPP 101 en förbindelse och således bildas ett nytt (tredje) pikonät. 10 15 20 25 30 514 264 23 Ett filllständi gt cellulärt radiokommunikationssystem behöver ha vissa grundläggan- de funktionaliteter för att fungera och uppnå ett acceptabelt systembeteende. Dessa beskrivs i förfarandena enligt fig. 2, 3, 6, 7, 9 och 10.

Alla dessa grundläggande funktionaliteter tillhandahålls i det cellulära radiokom- munikationssystemet 100 enligt föreliggande uppfinning. Detta uppnås genom att BCCFP 108 (stymoden) är förbunden med alla BRFP i systemet 100.

Fig. 13a visar ett schematiskt blockschema över en första utfiíringsform av en BCCFP 1301 (styrnod) enligt föreliggande uppfinning. BCCFP 1301 innefattar en processor med ett minne 1302, en hårddisk 1303 och ett nätgränssnitt 1304 för- bundna med varandra via en datorbuss 1305. Processorn med minnet används t.ex. för att skapa och uppdatera grarmlistorna och beräkna realtidsklockdifferenser.

Hårddisken används t.ex. för att spara grannlistorna, realtidsklockan och identitetsinformationen. Nätverksgränssnittet 1304 används för att förbinda BCCFP nu BRFP via en LAN 1306. A11 föst- och datatrafik sapafafas från BCCFP i denna utföringsfonn och behandlas således av en separat röst/dataenhet 1307 som är ansluten till LAN 1306.

Fig. 13b visar ett schematiskt blockschema av en andra uttöringsform av en BCCFP 1308 enligt föreliggande uppfinning där röst/dataenheten 1307 är integrerad i BCCF P 1308. Röst/dataenheten 1307 innefattar en röstkodare och organ för kon- vertering mellan kretskopplad och paketförrnedlad information.

Fig. 14 visar ett schematiskt blockschema av en BRFP 1401 (radionod) enligt före- liggande uppfinning. BRFP innefattar en processor med ett RAM-rninne och ett flashminne 1402, ett chips/enhet 1403 för Bluetooth-radiogränssnittet och ett nät eller seriekommunikationsgräiissnitt 1404 förbundna med varandra via en databuss 1405. Processom med RAM-minnet och flashminnet används exempelvis för be- 514 264 24 handling och fördelning av realtidsklockinforrnation. Chipset/enheten för Bluetöoth- radiögränssnittet har tidigare beskrivits. Nätgränssnittet används för att förbinda BRFP till ett LAN enligt fig. 1 och seriekomrnunikationsgrärissnittet används om BRFP är kretskopplat förbundet enligt fig. 12.

Claims (32)

10 ut 20 25 30 514 264 25 Patentkrav

1. Ett förfarande för att ansluta en första radioenhet (101) till ett cellulärt radiokom- munikationssystem (100) innefattande ett antal lokala radionät (109, 110) som utnyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten (109, 1 10), är osynkroni- serade med varandra, där var och en av de lokala radionäten innefattar en radionod (104-107) anordnad att kommunicera med ett antal radioenheter (101-103), och där den första radioenheten (101) måste ta en forsta kontakt med en första radionod (105) innan den första radioenheten (101) är förmögen att detektera en signal från den forsta radionoden ( 105), kännetecknat av stegen att: - upprätta en länk (201) mellan den första radioenheten (101) och den första radio- noden (105) i ett första lokalt radionät (109), där den första radionoden tar emot information som innefattar identifierings- och autenticeringsdata från den första radioenheten (10 1 ); och - upprätta en förbindelse (203-206) från den första radionoden ( 105) till en stymod (108) som är förbunden med radionoderna ( 104-107) så att den första radioenheten (101) ansluts till det cellulära radiokommunikationssystemet ( 100), och där styr- nöden reglerar kommunikationen i var och en av de lokala radionäten ( 109, l 10).

2. Förfarande enligt krav 1, vari steget att upprätta en förbindelse (203-206) inne- fattar stegen att: - vidarebefordra (203) identífierings- och autenticeringsdata från den första radio- noden ( 105) till stymoden ( 108); - identifiera (204) den första radioenheten (101) i stymoden genom att använda identifieringsdatan; - autenticera (205) den första radioenheten ( 101) i stymoden genom att använda autenticeringsdatan; och - registrera (206) den första radioenheten (101) i stymoden så att stymoden ( 108) kan styra samtal till och fiån den första radioenheten (101) i det första lokala radionätet ( 109). 10 15 20 25 514 264 26

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, vari identifieringsdatan innefattar åtminstone en av IEEE- eller IMSI-identiteterna.

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, vari var och en av radionodema (104-107) delar en frekvenshoppkanal med de radioenheter (101-103) som radionodema är förbundna med i deras respektive lokala radionät.

5. Förfarande för att upprätthålla en förbindelse med en första radioenhet (101) i ett cellulärt radiokommunikationssystem (100) innefattande ett antal lokala radionät (109, 110) som utnyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten ( 109, 110) är osynkroniserade med varandra, och där var och en av de lokala radionäten innefattar en radionod (104-107) anordnad att kommunicera med ett flertal radio- enheter ( 101-103), kännetecknat av stegen att: - upprätta (301) en fyrsignalering fiån den första radionoden (105) till den första radioenheten (101) i ett första lokalt radionät (109); - mäta (304) i en första mätning åtminstone en signalparameter på fyrsignalen fiån den första radionoden (105) vid den första radioenheten (101) och sända den första mätningen till den första radionoden i en svarssignal; och - mäta (205) i en andra mätning den åtminstone en si gnalparametem på åtminstone en signal från den första radioenheten (101) vid den första radionoden (105) och vidarebefordra den forsta och den andra mätningen till en styrnod (108) förbunden med radionodema (104- 107).

6. Förfarande enligt krav 5, vari förfarandet dessutom innefattar stegen att: - befalla (307) närbelägna radionoder (104, 106) till den första radionoden (105) att söka den första radioenheten (10 1); - upprätta (307) en fyrsignalering från de närbelägna radionodema (104, 106) till den första radioenheten (lOl); och 10 15 20 25 30 _ , ._ ~.- -- ' ' * *' _. .. - f r -« ' '_ Ls: 2:. 27 - mäta (307) den åtminstone en signalpararnetern på signaler från den första radio- enheten (101) vid de närbelägna radionodema ( 104, 106).

7. Förfarande enligt krav 6, vari de närbelägna radionodema (104, 106) registreras i en grannlista (fig. 5) i stymoden (108), där nämnda grarmlista innefattar information om vilka radionoder i systemet (100) som befinner sig inom radiotäckning hos den första radioenheten (101) när den forsta radioenheten (101) är placerad i det första lokala radionätet (109).

8. F örfarande enligt något av kraven 5-7, vari var och en av radionoderna (104-107) delar en frekvenshoppkanal med de radioenheter (101-103) som radionodema är förbundna med i deras respektive lokala radionät.

9. Förfarande enligt något av kraven 5-8, vari den första och den andra mätningen sparas i en BRFP-kandidatlista (fig. 4) i stymoden (108).

10. Förfarande för att insamla data för en grannlista i ett cellulärt radiokom- munikationssystem (100) innefattande ett antal lokala radionät ( 109, 110) som ut- nyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten (109, 110), är osynkroni- serade med varandra, och där var och en av de lokala radionäten innefattar en radio- nod ( 104-107) anordnad att kommunicera med ett flertal radioenheter (101-103), kännetecknat av stegen att: - sända (701) en söksignal från alla radionoder ( 104-107) i systemet (100) till en första radioenhet ( 101) som är ansluten till en första radionod (l05); - sända (702) en svarssignal från den första radioenheten ( 101) till den första radio- noden (105) där svarssignalen innefattar infonnation om vilken av radionodema (104-107) som den första radioenheten (101) har detekterat en söksignal från; och - vidarebefordra (703) svarssignalen fiân den första radionoden (105) till en stymod ( 108) som är förbunden med radionodema ( 104-107). 10 15 20 25 514 264 28

11. Förfarande enligt krav 10, vari den nämnda grarmlistan skapas från svarssignalen i styrnoden ( 108) genom att registrera radionodema, från vilka den första radioenheten (101) har detekterat en söksignal, som grannar till den första radionoden.

12. Förfarande enligt krav 10, vari den nämnda grannlistan i stymoden (108) upp- dateras fiån svarssignalen i styrnoden (108).

13. Förfarande enligt något av kraven 10-12, vari svarssignalen även innefattar information om åtminstone en signalparameter som mäts av den första radioenheten på de detekterade söksignalerna från radionoderna (104-107).

14. Förfarande for att beräkna realtidsklockan hos en första radionod (105) i en andra radionod (106) i ett cellulärt radiokommunikationssystem (100) innefattande ett antal lokala radionät (109, 110) som utnyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten (109, 110), är osynkroniserade med varandra, där var och en av de lokala radionäten innefattar en radionod (104-107) anordnade att kommunicera med ett flertal radioenheter (101-103) och där en länk är upprättad mellan en första radioenhet (102) och bägge två av den första och den andra radionoden (105, 106), kännetecknat av stegen att: - generera (901-905) en första BRFP-realtidsklockskillnad mellan realtidsklockoma hos den första radionoden och den andra radionoden i en stymod (108) som är för- bunden med radionoderna (104-107); - sända (907) den första BRFP-realtidsklockskillnaden till den andra radionoden (106); och - beräkna (908) realtidsklockan hos den första radionoden (105) i den andra radio- noden (106) genom att addera den första BRFP-realtidsklockskillnaden till real- tidsklockan hos den andra radionoden (106). 10 15 20 25 514 264 29

15. Förfarande enligt krav 14, vari steget att generera en första BRFP-realtidsklock- skillnad innefattar stegen att: I - beräkna (901) en första realtidsklockskillnad mellan den första radioenheten (101) och den första radionoden (105) i den första radionoden; - sända (902) den första realtidsklockskillnaden till stymoden(108); - beräkna (903) en andra realtidsklockskillnad mellan den första radioenheten (101) och den andra radionoden (106) i den andra radionoden; - sända (904) den andra realtidsklockskillnaden till stymoden (l08); - beräkna (905) den första BRFP-realtidsklockskillnaden i styrenheten från den första och den andra realtidsklockskillnaden.

16. F örfarande enligt krav 14 eller 15, vari steget att beräkna (908) realtidsklockan hos den första radionoden (105) i den andra radionoden ( 106) följs av steget att: - söka en andra radioenhet (101) från den andra radionoden (106), där den andra radioenheten ( 101) har upprättat en länk till den första radionoden (105).

17. Förfarande för att samordna användningen av tidsluckor i olika lokala radionät (109, 110) i ett cellulärt radiokommunikationssystem (100) innefattande ett antal lokala radionät (109, 1 10) som utnyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten (109, 110), är osynkroniserade med varandra och har åtminstone tre tidsluckor, och där var och en av de lokala radionäten irmefattar en radionod ( 104-107) anordnad att kommunicera med ett flertal radioenheter (101-103), kännetecknat av stegen att: - generera (1001-1003) en BRFP-realtidsklockskillnad mellan alla realtidsklockor hos radionoderna (104-107) i systemet (100) i en stymod (108) som är förbunden med radionodema (104-107); - utvälja (1004) realtidsklockan hos en första av radionoderna (104) som en referensklocka för alla radionoder ( 104-107) i systemet ( 100); 10 15 20 25 514 264 30 - befalla (1105) alla radionoder (104-107) i systemet att använda tidsluckor som är samordnade med referensklockan hos den första radionoden (104) för signalering och nyttolast genom att använda BRFP-realtidsklockdifferenserna.

18. Förfarande enligt krav 17, vari steget att generera en BRFP- realtidsklockdifferens mellan alla realtidsklockor hos radionodema (104-107) innefattar stegen att: - beräkna (1001) realtidsklockdifferenser i alla radionoder (104-107) mellan deras egna realtidsklockor och radioenheter (101-103) vilka de är förbundna med; - sända (1002) realtidsklockdifferensema till styrnoden (108); - beräkna (1003) BRFP-realtidsklockdifferensen från den beräknade realtidsklock- differensen i styrnoden (108).

19. Ett cellulärt radiokommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät (109, l 10) som utnyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten (109, 110), är osynkroniserade med varandra, där var och en av de lokala radionäten inne- fattar en radionod (104-107) anordnad att kommunicera med ett flertal radioenheter (101-103), och där en första radioenhet (101) måste ta en första kontakt med en första radionod (105) innan den första radioenheten (101) är förmögen att detektera en signal fiån den forsta radionoden (105), kännetecknat av att systemet innefattar: - organ för att upprätta en länk mellan den forsta radioenheten (101) och den första radionoden (105) i ett första lokalt radionät (109); - organ för att upprätta en förbindelse från den första radionoden (105) till en styrnod (108) som är förbunden med radionodema (104-107), och där styrnoden är anordnad att reglera kommunikationen i var och en av de lokala radionäten (109, 110).

20. Ett cellulärt radiokomrnunikationssystem enligt krav 19, vari systemet dessutom tillhandahåller: 10 15 20 25 30 514 264 31 - organ för att identifiera, autentieera och registrera den första radioenheten (101) i stymoden så att stymoden (108) kan styra samtal till och från den första radioenhe- ten (101) i det första lokala radionätet (109).

21. Ett celluläxt radiokommunikatíonssystem enligt krav 19 eller 20, vari systemet dessutom tillhandahåller: - organ för att ströva länken till den första radioenheten (101) mellan radionoderna (104-107) i systemet (100).

22. Ett cellulärt radiokommunikationssystem enligt något av kraven 19-21, vari systemet dessutom tillhandahåller: - organ för att utföra hand-off av förbindelsen med den första radioenheten (101) mellan radionodema (104-107) i systemet (100).

23. Ett cellulärt radiokommunikationssystem enligt något av kraven 19-22, vari systemet dessutom tillhandahåller: - organ för att registrera närbelägna radionoder (104, 106) till den första radionoden (105) i en grarmlista (fig. 5) i styrnoden (108), där de närbelägna radionoderna är de radionoder i systemet ( 100) som befinner sig inom radiotäekning för den första radioenheten (101) när den första radioenheten ( 101) är belägen i det första lokala radionätet (1 09).

24. Ett cellulärt radiokommunikationssystem enligt något av kraven 19-23, vari var och en av radionoderna ( 104-107) är anordnade att dela en fiekvenshoppkanal med de radioenheter (101-103) som radionodema är förbundna med i deras respektive lokala radionät.

25. En stymod i ett cellulärt radiokommunikationssystem innefattande ett antal lokala radionät (109, 110) som utnyttjar radiogränssnitt vilka, mellan de lokala radionäten ( 109, 110), är osynkroniserade med varandra och där var och en av de 10 15 20 25 514 264 32 lokala radionäten innefattar en radionod (104- 107) anordnad att kommunicera med ett flertal radioenheter (101-103), kännetecknad av att stymoden (108) är förbun- den med åtminstone en radionod (104-107) i varje lokalt radionät (109, 110) i systemet (100) för att skapa ett cellulärt radiokommunikationssystem utifrân de lokala radionäten (109, 110), och där stymoden är anordnad att reglera kommuni- kationen i var och en av de lokala radionäten (109, 110).

26. Stymod enligt krav 25, vari styrnoden innefattar organ for att upprätta en förbin- delse fiån var och en av radionoderna (104-107) till styrnoden (108).

27. Styrnod enligt krav 25 eller 26, vari stymoden innefattar organ for att identifiera (204), autenticera (205) och registrera (206) var och en av radioenhetema (101-103) så att stymoden (108) kan styra samtal till och från radioenhetema (101- 103).

28. Styrnod enligt något av kraven 25-27, vari styrnoden innefattar organ för att ströva länkar till radioenheter (101-103) mellan radionodema (104-107) i systemet (100).

29. Stymod enligt något av kraven 25-28, vari styrnoden innefattar organ för att genomföra hand-off av förbindelser till radioenhetema (101-103) mellan radio- noderna (104-107) i systemet (100).

30. Stymod enligt något av kraven 25-29, van' stymoden innefattar organ för att generera (1001- 1003) en BRFP-realtidsklockdifferens mellan alla realtidsklockor hos radionodema (104-107) i systemet (100).

31. Styrnod enligt något av kraven 25-30, vari stymoden innefattar: - organ för att utvälja (1004) realtidsklockan hos en forsta av radionoderna (104) som en referensklocka för alla radionoder (104-107) i systemet (l00); och 514 264 33 - organ fór att befalla (1105) alla radionoder (104-107) i systemet att använda tids- Iuckor som är samordnade med referensklockan hos den första radionoden (104) för signalering och nyttolast.

32. Styrnod enligt något av kraven 25-31, vari stymoden innefattar: - organ for att skapa en grannlista genom att registrera radionodema, fiån vilka den första radioenheten (101) kan detektera en signal, som grannar till den första radionoden (105).